Divide et impera

Hatar att ingen av de kortisonsalvor som min husläkare (nej, just det. det var inte ens min egen läkare, eftersom han var too busy) skrev ut till mina eksem/utslag/någonting ingen vet vad det är. Nu har det gått fyra veckor sen jag fick dem och jag orkar inte mer. Han skulle skicka en remiss till någon privat hudläkare idag. Kommer förmodligen ta hundra år innan jag får komma dit. Jag vill att någon löser det här åt mig NU. NU NU NU. Jag känner mig pestsmittad.
Fuckingjävlaskitkropp, som vanligt.

Gissa vem som har skrivit klart hemtentan?! (Okej, sista meningen på sista frågan får jag verkligen inte till. har funderat länge, men inte kommit fram till någon lösnig. Men det kommer, snart så.)

Jag är bäst.


SÅ cool.

Förresten hittade jag en bild tagen för exakt ett år sedan....



...ser ut att vara för fem år sedan.

Det har gått över en halvtimme nu men det går verkligen inte att börja plugga.
Jag kommer på tusen andra saker att göra hela tiden, istället för att plugga. Jag måste göra det här nu. Men bli inte förvånade om jag fem timmar senare skriver ett inlägg och beklagar mig över att jag ännu inte har börjat.
Jag SUGER. Önskar litegrann att sjuksköterskeutbildningen var endast praktisk. Det vore något det.

Hold your horses nu. Idag har jag tagit mitt första riktiga blodprov. Gjorde det två gånger tillochmed. På en livs levande människa. Typ det läskigaste jag någonsin gjort, faktiskt. Har aldrig haft så mycket adrenalin i kroppen som när jag såg blodet börja rinna in i röret. I MADE IT. Hur coolt som helst.

Nu är jag värd att slösurfa och dricka kaffe i en halvtimme. Sen blir det hemtenta.
Jag lovar.

Åh, jag har fått en hangup på en idoldeltagare. Detta betyder att jag numer måste följa skiten. Jag orkar inte. Hålla kolla på tider och uppdatera sig om allt som man missat. Förmodligen håller det bara i sig tills han åker ut. Jobbigt om han vinner iochförsig. Men det gör han nog inte. Det är alltid någon helt omotiverad som vinner. Kevin? Marie Picasso? Haha.

Orkar inte att jag ens tillägnar ett helt blogginlägg till Idol. Det är på väg utför nu.

Imorgon ska jag lära mig att ta venprov. Och så tänker jag shoppa och skriva hemtenta.
Life is life etc etc.

Jag har drabbats av apati. Ni vet när man har alldeles för mycket att göra att man inte ens vet var man ska börja någonstans. Borde så jävla mycket just nu men kommer ingen vart. Läser bloggar och googlar bilder från Inglourious basterds.

Men. Nu tar jag mig i kragen. Ska försöka maila en lärare som kanske kan vägleda mig lite i hemtentan.
Jullov, någon?

Har inte läst en enda blogg idag. Har varit inne på fejan sammlagt en timme eller så. Jag har nämligen pluggat. Skrivit hemtenta, närmare bestämt. Och jag har avklarat 3/4 av den. Jag har en fråga kvar. Som jag skulle ha besvarat om jag visste vad de var ute efter. Men det var en konstig fråga, så jag får vänta med den. Men jag är oehört stolt nu trots att den här veckan kommer bli förjävlig. Går bara i skolan måndag, tisdag och onsdag men det finns ingen mercy. Imorgon är det artikelgranskningsdiskussion efter det har jag träff med min basgrupp sen måste jag åka till mormor som fyller år. På tisdag är det diskussion igen plus färdighetsträning i flera timmar. Ska försöka jobba efter det också. På onsdag ska det tränas på att ta venprov 08.30 efter det har jag tänkt skriva klart hemtentan. Oj, glömde bort att jag ska börja skriva på PM:et någonstans däremellan och försöka lära mig det jag ska kunna till färdighetsträningen. Och just det. En till inlämningsuppgift om regler och förordningar inom vården.
Det här stavas magsår.
GAH

Haha, tycker att det är festligt att Blondinbella kallar Anna anka för  "Vackra Anna Anka". Haha. Kan inte låta bli att skratta högt för mig själv. Mycket är hon den där Mrs. Anka, men inte fan är hon vacker. Eller hur? Ni håller väl med mig?
Hahaha. BB, alltså. Vilket litet original vi har att göra med va?



Personifieringen av ett Horseface.

Idag har jag varit på produktiv för första gången på hur länge som helst. Har svarat på åtta långa frågor till mitt seminarium och tretton av tjugoåtta frågor till en inlämningsuppgift. Ändå känner jag mig bara mer stressad än innan. Läste precis instruktionerna till min hemtenta som ska skrivas i dagarna. Okej, kanske inte jättesvår. Men åh, har ett PM att skriva också. Och svara på de femton resterande frågorna om juridik i vården och såntdär. O r k a r inte. Just nu tänker jag bara att allt är helt jävla omöjligt. Någon form av försvarsmekanism för att jag inte ska bli besviken om jag misslyckas? Vet inte. Vet inte alls.
Men det löser sig säkert. Visst gör det? Jarå.

Vi säger såhär:
- Svara klart på frågorna imorgon
- Börja med hemtenta senast söndag
- Börja styra upp PM:et for real på måndag

Det är en asbra plan. I'LL MAKE IT WORK, TIM!



För övrigt anser jag att den här låten är bäst just nu:
http://open.spotify.com/track/7KkVnlkYzgnYEMffzNiHg3

(Kanske bara Astan som förstod den asdåliga referensen)

Livet är inte alls lätt idag. Det faktum att jag både är sjuk och har mens gör att min kropp håller på att brytas ned. Jag har sjukt ont i huvudet och resten av kroppen pga av sjukdomen. Och så mensvärk. Och så är jag så jävla pmsig att jag hela tiden drabbas av ett sug efter att börja gråta över att jag är sjuk. När jag var liten lärde mamma mig att man aldrig ska gråta när man är sjuk, det blir liksom bara hundra gånger värre. Så jag har inte gjort det på några år (undantag: körtelfeber i ettan på gymnasiet) men nu vill jag bara gråta tills det går över. Känns som att det kommer gå över om jag gråter. Få snora ut allt liksom.
Men det känns långsökt. Ska gå och hetsäta Ipren nu.

HELVEDE, vad allt är jobbigt idag.

Jag är så obeskrivligt trött på alla skitbloggar om det här har jag gjort idag och det här ska jag göra sedan på dålig särskriven svenska. Jag orkar inte vara konsekvent. Jag bara tycker så.


/ Självutnämnd expertbloggare

 

 

 

Ibland önskar jag litegrann att jag gick i gymnasiet igen. Saknar att ha ett inrutat schema som får mig att faktiskt ta tag i saker och ting. Och så saknar jag att få hänga med mina homes dag ut och dag in. Hur härligt var inte det? Man behövde aldrig bestämma att man skulle ses, man sågs varje dag ändå. Nu får vi kämpa bara för att hitta en tid då alla kan ses samtidigt, vilket typ aldrig händer ändå. Och så saknar jag att få min kurslitteratur med sidanvisningar given till mig, bara sådär. Jag vill ha en lärare som känner en som man får lämna in pappersinlämningar till. Jag vill ha rast på språklektioner och gå ut och röka. Och så vill jag äta i matsalen och träffa Kaye varje dag (eller?). Och sist men egentligen viktigast av allt. Jag vill hänga i glasentrén någon timme och leka första personen som kommer ner för trappsteget-leken och dricka det där äckliga kaffet för fem kronor. Men nu blir det inget sånt. Nu blir det att ta hand om sig själv och hoppas på att allt löser sig till slut.

 

Insåg precis att min inkomst den här månaden kommer sluta på runt 10 000. Gött eller?

Jag är sjuk och mår skit. Då kollar jag på skor och inser att det faktum att jag måste stanna hemma från jobbet idag inte direkt hjälper mig i planen att köpa något av dessa par. Men, aha! Kom precis på att jag har 500 kronor undanlagt. Och så fick jag 200 kronor av mormor igår. Det är nästan ett par. Soft.
Så vilka ska jag välja?

http://www.vagabond.com/vagabond_product.aspx?ItemNr=2822-240&color=

eller

http://www.vagabond.com/vagabond_product.aspx?ItemNr=2813-501&color=

Är det inte typiskt att jag blir sjuk den enda dag i veckan som jag ska göra något kul? Okej, egentligen blev jag sjuk igår men det hör inte hit. Och sen är jag inte riktigt sjuk heller för den delen. Därför känns det inte värt att missa en Snerikestisdag för. Vad är då mina problem? Jag fryser. Igår låg jag och huttrade i min säng. Efter fem minuter var kroppen stekhet. Stack försiktigt ut en fot utanför täcket - iskallt. Började frysa igen. Sådär höll det på hela kvällen. När jag vaknade imorse var det samma visa. Nu har jag på mig mjukisbyxor, raggsockor, t-shirt, pappas hoodie i XXXL (typ) med luvan uppdragen. Känner mig lite varm men jag vet ju vad som väntar mig om jag tar av mig något av plaggen. Och så har jag en förjävla huvudvärk. Och ont i lederna. Men värre än så är det inte. Så frågan är om jag helt enkelt bara ska rycka upp mig och sluta gnälla? Eller om jag ska ta dessa symtom på allvar och go straight to bed efter dagens lektion?
Öl på Snerikes eller te i sängen? Den är ju inte särskilt svår, ejenklien.

Har hittat mitt nya fritidsintresse på HM.com. Man kan välja sina outfits och så. Finns tyvärr inte överdrivet många plagg att välja på, men ändå. Jag har roat mig med det här i snart en timme. Typ.

Dom här tre outfittorna skulle jag vilja ha just nu:









Och om jag var en kille så skulle jag se ut såhär.



Ahmeh, glömde stoppa in skjortan. Jag skulle ha varit en slarvig kille.

Fan vad det här inte är min dag. Fick världens andnöd när jag cyklade till mormor. Eftersom jag då spände mig så mycket fick jag sjukt mycket spänningshuvudvärk och blev yr. När det väl lagt sig började jag frysa och snora och ha mig. Till slut tog jag mina sista krafter och cyklade hem. Andnöd igen. Nu sitter jag här yr, illamående och snorig med världens huvudvärk. Har jag drabbats av svinis mån tro? GOSH, vad jag hoppas på att det bara är något tillfälligt som har gått över tills imorgon. Jag har inte lust att vara sjuk. Och ännu mindre tid.

Nu ska jag dricka te och kolla på Entourage.

Tror min Pms håller på att nå sin kulmen. ÅH, vilket jävla skithumör jag är på. Jag är arg och gråtfärdig. Det enda jag önskar nu är att lägga mig med nytvättad pyjamas i min renbäddade säng och titta på någon serie. Typ True blood eller Gossip girl. Men istället väntar en lång cykeltur till Sävja, plugg och träning. Vill inte vill inte vill inte. Just shoot me already! (Internationell, jag vet)



Och inte kan jag trösta mig med choklad heller. Det har jag nämligen ätit hela helgen. SÅ jävla finnig tjej.

Det är något vemodigt över den här dagen. Kanske beror det på vädret, kanske beror det på att att det är måndag. Har precis städat mitt rum vilket var en smärre skräckupplevelse. Förstår inte varför jag alltid väntar med att städa tills att det blir äckligt. Känner mig som en lat tonårsgrabb. Men det kanske är mitt öde. Eller så.
Borde gå och duscha nu, ska till mormor och äta lunch. Och eftersom min mobilräkning slutade på 350 kronor den här månaden ska jag inte köpa någon smsbiljett. Jag måste cykla. Kul. Wirklich.
Och ÅH. Har sådan jävla panik över skolan. Måste börja ta tag i saker och ting. Sluta chilla runt och vänta på att någon ska säga till mig att öppna böckerna. Okej, frånochmed imorgon kör vi. På riktigt. (Varför inte idag? Jo, först mormor ju. Sen träna (hoffentlich) och sen är det både Svenska Hollywoodfruar och Roast på Berns.)



Vet att ni gillar mina små inflikar av tyska. Kan ju lyfta vilken text som helst till höjderna.
Gött.



UPPDT: Men åh, vad dum jag är. Nu kom jag på varför allt känns vemodigt. Det är ju PMS-dags. Härmed välkomnar jag en veckas helvete. Älskar livet.

Åh, jag vill åka till Cinque terre igen.

Mitt rum är sjukt äckligt. Skräp och disk överallt. Och damm. Hade bestämt mig för att städa idag. Men nej. Mamma och pappa ska flyttstäda hos Max så all städutrustning försvinner härifrån. Bra tajming, jävligt bra. Så vad ska jag nu fördriva tiden med? Borde träna men är så jävla trött. Hade tänkt att jag skulle följa med Astan på Yoga idag men vet inte om jag vågar. Jag har ju ingen balans, ingen styrka. Ingenting. Så kanske smiter jag in på gymmet istället.
Men först och främst så har jag tänkt lägga mig och kolla på lite Heroes. Och kanske lite Vampire diaries. Det är det senaste tillskottet i genren "söt tjej blir kär i farlig vampyr". Men jag gillare. Synd bara att vampyrerna inte är särskilt snygga i denna serie. De kan inte mäta sig med R.Patz, Alexander Skarsgård eller Bill Compton på långa vägar. Such a shame.

Mitt livs andra vimmelbild eller något sånt. Från igår då vi avrundade kvällen på BJ.
Kul att jag ser så jävla glad ut då.
Aldrig mer vimmelbild, i tell ya.

Sitter och funderar på vem som egentligen kommer att köpa Blondinbellas kommande "självkänsla-bok". För det första så har hon ju inte kommit fram till något av det hon skriver genom någon form av studier eller intervjuer. Hon har tagit allt från eget huvud och säkerligen från Mia Törnblom. Det kommer alltså bli en Mia Törnblom-bok fast förmodligen ännu mer irriterande och hurtig. Tänk er att sätta BB och Mia i samma rum. Jag får huvudvärk bara av att tänka på det. Den här boken kommer bli den största moralkakan någonsin. Det är jag säker på. Den kommer kunna ta priser i genren. Garanterat.
Men om man nu bortser från att boken är dålig i sig, så kan jag ändå inte förstå vem som kan tänkas köpa den. Alla små fjortisar som ser upp till BB och läser hennes blogg slaviskt har ju redan läst alla "må-bra tips" och "åh, jag har blivit så mobbad för min akne"-inlägg i bloggen. Vad är det som finns i boken som inte redan har funnits i bloggen? Nej, fjortisarna kommer definitivt inte köpa den. Förutom riktigt inbitna fans. (Om det finns några sådana?) Och en vuxen människa skulle väl aldrig komma på idén att sitta och läsa råd från en 18-åring som har såpass lite livserfarenhet. Och alla vi andra skulle ju inte köpa den pga att den är skriven av just, BB.
Nej, jag tror att bloggen lever vidare för att den är gratis. Ingen kommer betala för att få läsa och störa sig på en människa. För det är väl därför de flesta läser Blondinbella?

Mamma och pappa tittar på tv:

M - Åh, gud vilken söt kossa!
P - Det är en gris det där
M - Jaha...


Det börjar gå utför redan nu. Men kul att dom underhåller mig iallafall.

Det är kul när man får sisådär lite över 20 frågor att besvara på två artiklar. 20 frågor på varje alltså. 40 frågor. Analyserande frågor. Jättejättekul. Skönt att det är grupparbete men efter en och en halv artikel var vi tvungna att ge upp. Vi har sju frågor kvar tills imorgon och jag mår dåligt bara av att tänka på det. Thug life.

För övrigt sitter jag och försöker peppa mig själv till att gå och träna. Håller på att frysa ihjäl och känner mig sjuk. Har ont i magen och är hungrig. Men, jag försöker. Lyssnar på allt peppande jag kan hitta på Spotify. Lite trist att jag efter tio minuter märkte att jag hade suttit och lyssnat på någon intervju med Black eyed peas. Det är ju lite så att man stänger av när reklamen sätter igång så jag märkte inte att den aldrig tog slut. Bra där.

Men träna, javisst. Gonna be legendary.
(Känns lite uttjatat med How I met your mother-referenser. Ungefär som att säga "Doh!" när något går dåligt. Men äsch, ni får hålla till godo)

Det är något visst med att sitta uppe själv på kvällarna och inte göra någonting. Samma sak med att gå upp riktigt tidigt en helgmorgon, äta frukost ensam och lyssna på morgonpasset. Har länge försökt mig på det där att gå och lägga mig vid halv tio som jag gjorde första åren i gymnasiet. Men nu har jag insett att den bästa tiden är just nu. Tråkigt att jag läst igenom dagens skörd av blogginlägg bara. Och så har jag ingen serie förutom Heroes att kolla på. Och förra avsnitten då avsaknaden på Milo Ventimiglia var gigantisk gjorde att jag lite tappade lusten. Men kanske kompenserar dom det nästa avsnitt. Kanske är han med konstant då. Det är ju faktiskt bara för honom som jag har börjat följa serien. Typ.

Nu ska jag återgå till att dricka vatten (drack en öl på Uplands. Heter man Amanda blir man bakfull på allt som överstiger 25 cl och innehåller mer än 3,5% alkohol) och lyssna på Mew.

Guten nacht sieben und acht.

Har ni någon gång börjat frysa efter ni har druckit kaffe? Nej, inte jag heller.
Det här är ju stört. Jag fryser i h j ä l.
Hatar det här med motsatta effekter.

Idag har jag lärt mig att göra subkutan och intramuskulär injicering. Har alltid trott att det där med sprutor är relativt lätt. Och javisst, att göra själva injiceringen är väl inte särskilt svårt. Men allt runtomkring är fan inte enkelt. Att få i läkemedlet i sprutan och sedan få bort luftbubblorna. Det tar tid. Och byta kanyl hit och dit. De flyger iväg. Och de sitter fast och gud vet allt. Till slut gick det men fan vad jag bävar inför eximinationen. Gaha.

Nu ska jag läsa lite vetenskapliga artiklar. På engelska. Hatar att läsa fackspråk på engelska. Blaha.
Och så måste jag åka till apoteket. Och sen så ska jag vaccinera mig. Och dessförinnan borde jag kan byta om och dricka kaffe. Och sen så ska jag till Uplands och käka middag. Och så upp imorgon för att jobba med vetenskapliga artiklar. Blähä.

Idag är jag lite neggo. Det får man vara ibland.
Nu: vetenskapliga artiklar (som sagt) och nya Mewskivan.

Mitt hjärta slår i ultrarapid. Inte för att jag har gjort något bra eller för att någon har utrotat fattigdomen. Nej, för att jag nyss laddade hem senaste Gossip girl. Jag dör och dör och dör lite igen. Hela min dag är räddad. Satt nyss och beklagade mig över att jag har det så jävla hetsigt och jobbigt idag. Först doktorn imorse, snart apoteket, sen KTC för tre timmars träning i kateterisering och sedan jobb. Men nu, nu gör det ingenting alls. För ikväll när jag kommer hem ska jag se S01E03 och dö lite till igen.
CHUCK BASS! (Den som inte delar min eufori kan ju ba slänga sig i väggen)
(slagkraftigt, jag vet)

Idag gick jag upp en timme för tidigt. Mest för att jag skulle ringa husläkaren och vet att telefonkön där brukar ta hundra år. Nu tog den typ tio minuter och här sitter jag och är klar en timme för tidigt. Lite bittert.
Idag ska jag till sjukhuset och göra någon tuberkulosgrej. Man ska få någon kvaddel eller vad det heter, får man inte det, så får man vaccin på torsdag. Och så ska jag till doktorn imorgon för att undersöka mina läskiga eksem. Jag är så jävla rädd att jag har fått någon obotlig sjukdom. Skulle vara typiskt mig. Och just det. Jag ska vaccinera mig mot hepatiter imorgonkväll också. Känns som att denna vecka endast består av sjukhus och sprutor. Mysigt.

Nu ska jag sysselsätta mig med att lyssna på Kleerup och läsa om basala hygienrutiner.
Ljuva måndagmorgon.

Tycker att interaktionen i den här bloggen är lite dålig. Men jag ger mig. Jag förstår. Ni har bättre saker för er. Bry er inte om mig, för guds skull. Jag ska bara vara här. Inte göra något väsen av mig. Sådetså.

Så jag rensar ut det senaste ur bildarkivet och bryr mig helt enkelt inte. I'm better of alone, liksom.




Jag och P körde tvåmansförfest med vin och chips. Och lite mackor.


Fick lite amputerade ben när jag var bakis.




Hittade en gammal kjol i garderoben. Festligt.

Även fast mina ögon är igensvullna, mina ögonbryn onoppade, hela mitt ansikte uttorkat och rödflammigt och min kropp full med konstiga utslag och eksem - så känner jag mig fin idag.
Allt handlar om inställning och kläderna. Och lite så.
Nu ska jag åka till jobbet och skriva ut vaccinationspapper för imorgon blir det tuberkulostest.
Och sen drar jag till mormor och dricker lite kaffe och löser korsord.
Perfetto!











Det där föreställer en klänning, alltså.

Den här dagen blev inte så dålig trots allt. Efter duschen fick jag nytt liv. Och så fick jag marabou och cola zero hemlevererat. Helt oslagbart, faktiskt. Nu har jag kollat på Shawshank redemption (Nyckeln till frihet) och är helt fast. Vill typ se den en gång till fast den är över två timmar. Men så kul ska vi inte ha det. Nu har jag börjat kolla på Kill Bill istället. Fa-an vad jag älskar att mata flera filmer på rad. Och det slog mig just att Entourage och True blood kommer om två dagar nu. Can hardly wait, det ska ni veta.
Men nu ska jag ta mig en snus och dricka upp min cola. Det låter så härligt manligt det där, om man nu får vara könsstereotypisk these days.




Just det. En sak jag grubblat extra mycket på sen jag såg Debatt igår. Varför finns det så väldigt många tjejer/kvinnor som inte vill kalla sig feminister? Varför hör man så ofta meningen "Alltså jag är ju för jämställdhet, men jag vill inte kalla mig feminist". Jag tycker att det är mesigt och ogenomtänkt. För om man nu är så jävla pro jämställdhet så borde man väl veta att feminismen inte går ut på att hata män och vägra raka sig under armarna. Det är ju ett fritt val, men jag tänker, är det något pinsamt med att vara feminist som jag har missat? Ba undrar. Tacksam för svar.

Alltid härligt att vakna klockan tio, bakfull som få, utan att kunna somna om. Och så outhärdliga magsmärtor på det. Men nu är det bättre. Nu har jag lägenheten för mig själv så jag kollar på Heroes på högsta möjliga volym (för att det är kul med ljudeffekterna) och klunkar vatten. Kan inte riktigt bestämma mig om jag ska ge den här dagen en chans eller inte. Vill lite dra täcket över huvudet och sova några timmar.
Eller så hittar jag någon bra film att ladda ner och tar en dusch.
Känner att jag borde köra på det sistnämnda. Bara för att hålla skenet uppe om att jag på något
sätt skulle vara ung och fräsch.

Ibland undrar jag lite vad sjuksköterkseutbildningen går ut på. Eller lite vad som skall komma härnäst. Känns lite som att det kan vara vad som helst. Idag avrundades dagen med två timmars föreläsning i vetenskaplig filosofi. Typ positivism, Einstein och Kuhn. Efter halva föreläsningen började jag rita porträtt på Harry Potter. Säger ganska mycket om mitt intresse. Men nu har jag köpt en ny klänning (trots asdålig ekonomi) och vin och öl. Lite bra är allt ändå. Nu köööör vi!


http://www.myspace.com/ashaalimusic

Alltså, jag har så jävla fruktansvärt ont i ryggen. Måste sluta sitta vid datorn vid mitt dåliga skrivbord på min dåliga stol. Borde typ sluta sitta vid datorn överhuvudtaget. Fast om jag inte skulle sitta vid datorn så skulle jag kanske inte ha kommit fram till att jag har tre stycken filmer att se på bio i höst. (Fast jag känner mig själv alltför väl, kommer se en på bio, max, resten kommer laddas hem. Men ändå. Fin tanke)



Men varför stavas bastards med e? Är det den korrekta stavningen egentligen? Eller är det beteckning för något annat? Kan någon kunnig person tala om för mig?



Alice in Wonderland. Av Tim Burton. Med Johnny Depp. Kan inte bli bättre än så.



Och så Coco. Med Audrey. Övrig info överflödig.

Den här hösten kan nog bli hur bra som helst. Typ så.

Jag är så trött på att festa och vara bakfull och festa och vara bakfull. Fast ändå så älskar jag det. Men jag skulle behöva varva det med något lugnt också. Skolan är inte lugn så det räknas inte. Inte att springa på Friskis och Svettis heller. Jag menar något lugnt-lugnt som inte kräver särskilt mycket hjärnkapacitet men som ändå inte förslappar. Kanske borde jag börja kolla på någon film om dagen igen. Eller lära mig spela gitarr. Eller kanske inte. Jag är omusikalisk. Blockflöjt var så långt mina musikaliska talanger sträckte sig. Och rita kan jag ju inte. Jag funderar på att komma på något banbrytande som kan göra den här bloggen stor. Sen kan jag sitta i radio och svara på frågor om varför jag skriver som jag skriver och tjäna multum.
Eller så gillar jag läget, fortsätter festa och vara bakfull och väntar på att någon/t ska rädda mig.
Passivitet eller aktivitet. Hard one.

Jag känner mig ledsen och lite ångestladdad och helt enkelt bara olustig. Men det är väl bakfyllan antar jag. Idag har jag sovit middag ungefär tre gånger, druckit cola, ätit naturgodis, ätit glass, pluggat ytterst lite och kollat på en av mina favoritbakisfilmer; Forgetting Sarah Marshall. En underbar bakisdag helt enkelt. Men jag mår ändå dåligt. Så var det med det.

Nu ska jag kolla på Idol och se ner på alla white trash-ungar, sen kanske kolla lite True Blood för att jag har abstinens och slutligen avsluta det med lite Heroes.
Ja, serier är det enda som kan få mig att må bättre när jag mår dåligt.

Och precis nu börjar Idol. Jag hör juryns röster. Och jag vet inte hur jag ska klara av att ens se mer än fem minuter. Jag HATAR Laila Bagge. Hon är förskräckligt ful, dryg och pratar den hemskaste av stockholmska. Gaaah.

Har haft världens kanske jobbigaste dag. Sov fyra timmar inatt och i skolan har tonvis med information samsats om att göra intrång i mitt huvud. Huvudvärken jag har just nu är nästintill olidlig. Och det är så jävla många grejer som jag borde göra just idag. Men vi skiter i det. Snart ska jag på lite klassmiddag med pizzabakning och sen blir det Snerikes. Är kanske inte så nödvändigt, men det faktum att jag inte har kollat på kontoutdragen på några veckor gör att jag inte ser några problem i det. Och så är jag ju ledig imorgon. Att vara en ledig på en onsdag och inte gå ut på tisdagen är ju lite av en hädelse såhär i studentkretsar.
Så nu drar jag.


(Kul att typsnittet har fixats nu. Känner mig lite stolt ändå.)

hårårååråår. kul dag.

Jag har ändrat typsnitt. Coolt va? Så långt sträcker sig min kunskap i sånthär med bloggdesign. Känner mig rätt duktig ändå. Nu ska jag kolla på Heroes. Liv?


UPPDT: Haha. Det funkade ju inte ens? Skrattretande. Jag ger upp.

Läste precis instruktioner och ett exempel på det PM som jag snart ska skriva. Det är typ skrattretande. Så jävla avancerat. Jag o r k a r inte var duktig student. Jag är ju inte ens smart egentligen. Av någon anledning har jag alltid varit bra i skolan utan att vara smart. Typ. Jag kommer aldrig bli sjuksköterska.
FAKKIT.

I brist på annat lyssnar jag på den här låten om och om igen.

http://www.youtube.com/watch?v=wmVXXv_U_J8
 

Och nu ska jag svara på lite instuderingsfrågor om vårdhygien. Läsa lite socialstyrelsen och så. Fest.

Det dåliga med bekväma bakisdagar är att allt kommer ikapp en. Man kan ligga och kolla på en film eller typ tv-shop och plötsligt känner man hur något börjar gnaga. Det har gnagt för mig hela dagen. Började med kurslitteratur. Måste köpa kurslitteratur snart. Sen kom viktuppgången. Måste börja träna och sluta supa (kanske för mycket att be om). Och så lite allmän ångest från gårdagen på det. De som säger att the chase is better than the catch måste vara dumma i huvudet. Hur vet man om det ens kommer bli någon catch? Ska man chasa helt i onödan då bara? Jag pallar inte.

Jag ska aldrig mer go for the chase iallafall.



Sådär vill jag må just nu. Övertaggad på KPTN i Berlin med öl för drygt en 1 euro eller så.

SÅ jävla snygga. (SÅ dammigt golv)

Älskar att prata mé 'na:

Jag är som ett litet barn som inte har några hunger eller mättnadskänslor. Och så har jag inte riktigt något orsak och verkan-tänkande heller verkar det som. Har gått och varit grinig hela dagen och haft ont i magen. Tänkt att jag kanske har fått magsår eller något. Trott att huvudvärken berott på röksug. Men sen slog det mig. Jag har inte ätit något sen imorse och då åt jag en hårdmacka och drack kaffe. Inte så jävla bra. Tror att jag behöver lära mig det här med att äta på regelbundna tider. Det här går inte.

Och nu kanske ni tänker "men gå och ät då". Men nu orkar jag inte. Jag är för hungrig för att vara hungrig.
Scheisse.

Just nu är jag inne på min fjärde helt rökfria dag. Har funkat finfint hittills. Men nu cravar jag marabou så det står härliga till. Målar upp bilder av att jag helt plötsligt ska hitta en i mitt rum. Men samtidigt har nollningen gjort mig sliten och sjuk och därför har jag inte tränat. Icke-träning plus marabou är lika med dålig kombination.
Fast egentligen. Skulle ha gått ut ikväll men blev ändrade planer. Och hade jag gått ut hade det blivit minst två öl. Så vi kanske kan tumma lite på reglerna för ikväll? Men. Jag orkar inte gå någonstans och handla. Det är i sånahär lägen man önskar att man hade en nykär pojkvän som snällt kunde komma hem med en tvåhundra gram sådär. Pojkvän efterlyses, med andra ord.

Kontaktannons i bloggen. Det är det nya.
Kom ihåg att det var här ni såg det först.

Försöker få klädinspiration och kör alla sånnadär jävla modebloggar och sånt som jag egentligen tröttnat på. Hamnar på glamour.se. Ser "budgettips" för hela hösten. Jag tänker: soft, jag måste tänka budget nu när jag är fattig student. Har iochförsig tänkt budget sen den dagen då mamma och pappa slutade betala levi's-jeans och fred perry-tröjor. Hur som helst. Budgettipsen då? Jorå, det dom ansåg vara budget var högst 1000 kronor per plagg. Ja, men soft då. Så om jag ska köpa ETT av de där plaggen så har jag redan bränt en femtedel av studiemedlet. Värt alltså. Budget är ju inte mer än 500 per plagg. Förutom jackor och skor och sånt då, förstås. Men 1000 kronor för en klänning? FETT MED BUDGET. NOT.

Kände lite att jag behövde lätt upp pretto-stämningen här efter förra inlägget.

Att leva med konstant prestationsångest är inte lätt. Det finns säkert dom som har det mycket värre, men jag tycker att det är jävligt jobbigt ändå. Jag får prestationsångest när det gäller allt från att klä sig bra/snyggt/rätt till att säga rätt saker vid rätt tillfällen. Fast värst är ändå skolan. Spelar ingen roll om jag går in i en lektionssal där jag aldrig har varit förut på en skola jag aldrig varit förut för att läsa ett ämne jag aldrig tidigare läst. Jag måste kunna lite på en gång. Minns första latinlektionen i gymnasiet. Var förskräckt bara av det faktum av att jag inte kunde säga mitt namn på latin. Trots att jag aldrig hade läst det tidigare.

Och nu. Nu har jag börjat på sjuksköterskeprogrammet och det enda jag kan tänka är "hur ska jag kunna lära mig allt?". Jag tänker på injektioner och katetrar och aktiv förflyttning och medicinordinationer och journalföring. Jag tänker att jag kommer vara den som aldrig lär mig. Tänker att om jag till slut blir sjuksköterska så kommer jag vara den som gör något fel. Och jag känner såhär bara för att jag inte kan någonting just nu. Hade jag kunnat lyfta en patient eller läst något omvårdnadsämne så hade jag varit lugn. Men nu har jag inte det och det får mig direkt att tänka att jag kommer vara värdelös på allt. Hela tiden denna jävla ångest över att jag kanske inte klarar det. Att jag kanske kommer misslyckas. Måste ju faktiskt vara bra på allt, redan från första början. That's how I roll liksom. Men nej nej, nu får jag gå här med all min ångest och hoppas på att allt går vägen.
Men just just nu tänker jag bara på om tre år då jag ska klara mig själv. Så jävla läskigt.
Så jävla ångest.