Divide et impera

Kan inte ens förklara hur trött jag är just nu. Jag förstår inte hur det blir såhär. Sov ändå nästan sju timmar inatt och jobbade bara åtta idag. Ändå känns det som att min kropp ska falla ihop så fort jag reser mig upp. Har velat sova sen klockan fem, men känns bara dumt att slösa bort timmar av sitt liv på att sova.

Hur som helst. Det var så sjukt imorse. Både jag och mamma hade gått upp klockan fem. Regnet stod som spön i backen. Ingen endaste människa ute så klart. Så hör vi någon som skriker. Vi går fram till fönstret. Där ute gåspringer en ung tjej som efter vartannat steg skriker hjälp i ren desperation. Hon är genomblöt. Vi visste inte vad vi skulle göra. Hon går in mot stan. Efter en stund kommer en kille ut i parken och ser ut att leta efter någon. Efter ytterligare en kvart kommer hon gåspringades tillbaka och skriker fortfarande på hjälp.
Jag undrar så vad som hade hänt.

Och idag såg jag en kille som hade tappat hela sin platta öl utanför systemet, även detta i spöregnet. Stackars.

En oturens dag, helt enkelt.

Nu ska jag kolla på Entourage och försöka hålla mig vaken.

Fy fan vad jag är bakfull idag. Kan inte ens koordinera min kropp. Har hängt hos mormor och bakisätit en hel dag. Ganska värt, men ganska jobbigt när man får kväljningar på bussen hem.

Igår var vi på Taket och Bryggan. Jag och Carro blev nedspydda av en fjortis. Mitt inne på Snerikes, inte ens på toaletten. Så jävla nasty.

Nu orkar jag inte skriva mer, min bakfyllekoma kräver sängläge. Här kommer some pics istället.



Sorry för arg tonåring-blicken. Ville visa världen att mina ögon faktiskt är bruna.



Min nya (numera nedspydda) klänning.



Vi åt burgare och drack vin på taket.





Carro var ASpackad eller bara asglad.



Bakishäng hos mormor och morfar.



Mormis.



Dagens outfit schmoutfit.



Så jävla spexig tjej.



Snyggast.se

Jag har seriösa klädcravings just nu. Vill ha nya skor och klänningar och tröjor. Och jackor.

Tre såhär skulle jag vilja se ut idag-outfits från http://thesartorialist.blogspot.com/:

 

 

Jag kan inte få in i huvudet att det inte är söndag idag. Det går inte. Helt omöjligt. Tänker på söndagsmiddag, söndagsgodis och söndagshäng. Kan inte förmå mig att förstå att det faktiskt är måndag. Så, idag har jag måndagsshoppat och måndagsfikat med Astrid och Carro. Jag har köpt en Weekday-klänning och det betyder ju bara en sak. Att den är speciell. Den är leopardmönstrad och asymetrisk men jag tror att det blir snyggt. Jag har köpt ett kort maffigt halsband till. Imorgon ska det sportas för då ska jag fan dricka öl.

Och just det. Pappa och jag var nyss på lägenhetsvisning i Svartbäcken. Lägenheten var hur fin som helst och de hade tillochmed sparat de snedställda köksluckorna. Ni vet sånadär från femtio-talet eller sextio-talet. Eller om det var sjuttio-talet. Är inte så insatt i det där. Nu ska jag gå in hårt i budgivningen, men annars gör det inte så mycket för jag har massvis av andra lägenheter att kolla på.


Nu ska jag fortsätta äta taxfree-godis (jag sprang faktiskt idag, det är okej) och vänta på maten. Prisa gud för hemlagat.

Jag har jobbat alldeles för många timmar den här helgen. Är helt jävla effing slut just nu. Min hjärnkapacitet räcker knappt till att skriva det här inlägget. Men man är väl en kämpe.

Kom just på att jag inte har någonting att skriva. Alls. Jag återkommer imorgon när jag har ett liv för en dag (tänkte skriva förrän dag. SÅ jävla trött är jag). Jag är ledig alltså. Om ni inte förstod den subtila hinten (en hint är väl iochförsig alltid subtil?).

Nu ska jag äta pasta och kolla på Mad men. Ikväll kommer mamma och pappa hem. Asajobbigt att jag inte kan ha fler wild parties i lägenheten nu då. I wish liksom....


I wish att jag hade haft wild parties alltså. Om ni inte förstod det heller.

Åh, jag är så himla snäll som förklarar allting så att ni ska förstå. Så jävla go' tjej.

NU drar jag på riktigt och kokar pasta. Off i go.

Idag har jag åkt fram och tillbaka till jobbet fyra gånger. Åke tre gånger inom två timmar med samma busschaufför. Han måste ha undrat vad jag höll på med. Jobbade från tio till åtta och är nu helt förstörd. Var tvungen att handla efter jobbet eftersom jag insåg att jag inte har någon matlåda varken till imorgon eller på söndag. Om jag inte skulle laga något av all mat jag har hemma förstås, men det händer ju inte. Sen jag kom hem har jag ätit en macka och naturgodis och kollat på Mad men. Är asatrött nu men vill inte sova eftersom jag inte har spenderat en sekund framför datorn idag. Men imorgon ringer ju klockan nollfemtrettio. Borde försöka få ihop några timmars sömn.

På söndag kommer mina föräldrar hem och det känns lite lite skönt ändå, för det är ju alltid så tryggt med mamma och pappa. På måndag är jag ledig och då ska jag shoppa för det har jag inte gjort på hundra år. Sen ska jag gå på massvis av lägenhetsvisningar. Sova ut ska jag också göra förstås.

Förlåt för världens rörigaste inlägg men hela jag är rörig just nu. Och jag undrar i samma stund vem jag ber om ursäkt till egentligen.

Oh well. Sov gott.

Mina fingrar luktar rök och det är 29 grader i mitt rum. Jag har ont i huvudet. Jag borde verkligen sova nu om jag ska orka gå upp imorgon. Jag känner mig ensam, fast inte ängslig. Insåg nyss att jag har ett problem. Jag börjar 07.30 på lördag men bussen går antingen 06.25 eller 07.15. Kanske borde jag prata med någon snäll själ och be om att få komma en kvart sent. Jag o-r-k-a-r inte gå upp en halvtimme tidigare för att sitta och hänga på jobbet.

Nej, men det här håller ju inte. Nu ska jag borsta tänderna och hoppa i ner i sängen. Mad men säsong tre, episod ett väntar på mig.

Jag vill åka bort. Det känns som att det är meningen att man ska resa nu. Istället jobbar jag och försöker hålla ut till Berlinresan. Mina lediga dagar spenderar jag hemma, eftersom man faktiskt måste tvätta, städa och handla. Skulle kunna gör vad som helst för att få sitta på en uteservering ikväll och dricka mojitos. Men no way josé när klockan ringer så högt, så högt 05.00 imorgonbitti.

Men. Hör och häpna. Jag har lagat mat idag till mig och min bror. Jag? laga? mat? It's crazy fo shizzle. Jag gjorde egen klyftpotatis och egen tsatsiki och stekte kött. Och kyckling till mig själv. Maten blev jävligt bra. Ska kanske sluta med färdigrätter nu. Annars då? Jo, jag har varit ute och sprungit (så klart) och handlat tråkiga saker så som tvättmedel och bröd.

Nu ska jag ladda ner någon bra film som jag kan hänga med ikväll.

PS. Såhär har jag sett ut idag DS.






Den där kjolen har jag heller inte kunnat använda för att jag inte har kunnat röra mig i den. Nu efter min deff sitter den som en smäck. G to the ött.

Jee (gee? vet aldrig hur jag ska stava den där sköna förkortningen för jesus, för det är väl det? gee är ju fel antar jag, men ser snyggare ut) det finns asmånga lägenheter på marknaden nu. Jag har hittat tre eller fyra stycken vars visningar jag vill gå på nu. Synd bara att jag är dum i huvudet. Ja, på riktigt alltså. Glömmer ju bort dem på två sekunder. Det enda jag kommer ihåg nu när jag stängt ner sidan är att en ligger på Svartbäcksgatan och en annan på Börjegatan. Man bara: sluta sup bort dit minne, unga flicka! (lät inte helt normalt att kalla sig själv för unga flicka, so sorry). Så nu gäller det att kämpa varje dag för att minnas när visningarna är, så att jag kan berätta det för mina parentos när de kommer hem. Då kommer de ihåg det åt mig. Så jävla bra.

Att skriva ner det på en kom ihåg-lapp?
- LAME.

Lyssnar på Kent och går under. Man ska inte lyssna på Kent om man inte redan är deppig alternativt vill bli deppig. Men whatevs. Inatt har jag sovit hur många timmar som helst och jag känner mig utvilad för första gången på en vecka. Lite trist att jag börjar sju på torsdag igen bara. Men idag börjar jag tre och imorgon är jag ledig. Jag klagar inte, närå.

Men. Mitt schema i helgen alltså. Fredag 10-20, lördag 07.30-20, söndag 07-15. Jag hinner ju knappt leva.

Och. En anekdot. Jag har varit ensam hemma i nio dagar och jag har inte lagat mat en enda gång. Jag skäms. Imorgon ska jag bjuda på middag, men sedan blir det nog inte mer än så. Jag är en disaster.


Nu ska jag försöka hitta något (färdiglagat) att äta till lunch. Peace out bitchiz and hoes.

Sitter i underkläder och äter godis för att försöka få upp aptiten. Slängde av mig alla kläder direkt när jag kom in i hallen, sådär som de ofta gör på film. Har ont i halsen och i ryggen. Huvudet ska vi inte tala om. Inte heller om det faktum att jag först stavade tala med två l. Har mått illa hela dagen och det sista jag vill ha är mat, men man måste ju äta tänker jag. När jag gick av bussen för en stund sen tänkte jag att jag skulle gå in på Hemköp och handla något riktigt gott, så att jag skulle få i mig något. Funderade på tortellini och fick kväljningar. När jag får kväljningar av tortellini är slutet nått. Jag älskar ju det.
Så det är någonting som är fel, alltså. Jag antar att jag börjar bli sjuk. Oh, how convenient att jag jobbar tisdag, torsdag, fredag, lördag och söndag den här veckan. Plus att jag har jobbat my ass off idag också.
Jag vill ju bara vila.

Ska försöka släpa mig in i duschen nu. Sen: Mad men, True blood och Entourage.

Det spelar liksom ingen roll om han skulle skratta sådär pinsamt högt eller ha byxorna instoppade i strumporna. Det spelar liksom ingen roll om han skulle snarka om nätterna eller tugga med öppen mun. Det spelar liksom ingen roll om han skulle strunta i att duscha i en vecka eller älska att dricka jäger direkt ur flaskan.

Ingenting spelar någon roll när man tycker om honom.

Äter pasta, dricker ett glas rosé. Löser korsord, målar naglarna. Röker en cigarett, lyssnar på Oskar Linnros och älskar livet. Herregud, jag säger ju att jag har blivit frikyrklig.

Nu ska jag lyssna på Daniel Adams-Ray (den andra Snook-medlemmen satsar också på solokarriär, hur soft?). Och den ligger såklart inlagd på min eminenta (slight överdrift) playlist, som ni har här. Jag är så givmild idag.


När vi ändå är igång så kör vi en bildskörd.



Ölspel hos min bästis.



Åkte till Stockholm och hängde med dom här. Och badade.





Åkte till Sävja och hängde med min andra fina fina bästis.



Bara för att jag älskar mina iphone-appar.

Jag har duschat alldeles för varmt, ätit en macka och kollat på Mad men. Jag förstår inte ens hur man kan duscha varmt i denna värme. Det bara blev så och nu är jag kokhet.

Jag är helt slut fastän jag bara har jobbat tre dagar den här veckan. Iochförsig inkluderat ett elva-timmarspass, men jag borde inte vara såhär trött. Benen och ryggen värker och jag är ett meltdown varje morgon när jag vaknar. Jag häller i för mycket vatten i kaffebryggaren och glömmer filtret. Letar efter brödet i kylskåpet och glömmer alltid alltid att ta ut smöret när jag tar ut osten.

Men vad/vem vore jag om jag inte bjöd på en update angående mitt bo ensam hemma-liv. Jag tror att jag har dödat en blomma, men alla andra lever (än så länge). Jag har panik för att jag har så mycket mat men förmodligen aldrig kommer äta upp den. Jag lever på mackor och tycker att det är läskigt att gå och lägga mig på kvällen. Imorgon ska jag träna, städa, tvätta, handla och träffa någon jag saknat. Hur värt liv på en skala från ett till tio? Det töntigaste som finns är när någon svarar ett tal som inte finns med på skalan, let's say femton. Man bara STICK TO THE RULES, fucker. Så det får bli en tia.

Jag är så jävla glad idag. Kanske lite för glad. Vet ni varför? Jo, såhär är det. För några månader sen köpte jag en kjol. Ingen speciell kjol egentligen, förutom det faktum att jag bara har kunnat använda den en gång. Detta för att den var för tight redan när jag köpte den. Sen var jag ju inte direkt stammis på gymmet då, så den satt liksom inte bättre med tiden. Den har hängt orörd på min vägg sen dess. Har kollat på den och tänkt "kanske kommer jag kunna ha den någon gång, men jag borde kanske bara ge bort den". Så, idag. Hade tråkigt efter duschen och tänkte att jag skulle prova den. Och, jag kunde andas i den! Den var tillochmed lite för stor. Jag är egentligen inte glad för att jag kunde ha kjolen, utan för att allt slit med träningen har givit resultat. Jag älskar att springa och tänker aldrig sluta. Speciellt inte nu. Viktförlusten är den bästa förlusten, som jag brukar säga.


Amanda vs. världen, 10-0.

Jag tror att jag har bränt en miljon kalorier idag. Och det var nästan inte med flit. Började dagen med att springa. Trodde att mitt hjärta skulle stanna, men jag klarade det. Bortsett från att jag dröp av svett i två timmar efteråt. Sen cyklade jag till mormor. En färd på sju kilometer som vanligtvis går rätt smärtfritt. Herre-gud, säger jag bara. Det var sådan sjuk motvind. Cykeln åkte typ baklänges om man inte trampade, i tell ya! Jag fick alltså kämpa mig fram hela vägen. Hemskt hemskt hemskt. Eftersvettades i ytterligare två timmar. Nu är jag hemkommen och fick faktiskt medvind på hemvägen. Men alltid ska det väl vara något va? Ja, just det. Min cykel har nu börjat bete sig konstigt. Den låter illa. Sånthär händer bara när pappa inte är hemma. Skit också.

Nu är jag så trött att jag är gråtfärdig och imorgon jobbar jag i tio timmar.
Just shoot me already.

Jag kan inte springa idag. Har lite halvont i halsen och då vågar jag inte. Det här är så orättvist. Vet ni hur taggad jag är på att träna? Jag har så himla mycket energi i kroppen och mycket mat att förbränna. Imorgon tänker jag springa i vilket fall. Hellre sjuk och fit, än ofit och frisk. Right?

Så för att göra någonting nyttigt överhuvudtaget tänker jag städa. Mitt rum är sjukt äckligt. Hett tips, köp aldrig svarta möbler. Måla inte heller dina väggar mörkröda, bara sådär ett tips som följer med på köpet. Det känns som att det är vinter året om här inne.

Och. Jag börjar ju jobba idag. Om jag känner mig motiverad? Långt ifrån. Skulle hellre säga upp mig och ligga utslagen i sängen i fyra veckor med tv:n som enda vän. Men vad gör man inte för att kunna åka till Berran och köpa en lägga? (älskar stockholmsslang i smyg, well not in smyg anymore då.)



Inte en lägga i Berran alltså. Men det kanske ni förstod. Nu ska jag sätta på den här på repeat och börja städa. Smell ya later bitchiz.

I natt drömde jag att jag föll ner från världens största fartyg. Det liknade titanic väldigt mycket vid närmare eftertanke. Vid stod vid relingen och jag kämpade för att inte tappa min iphone. Till slut kunde ingen hålla emot längre och vill föll ner i vattnet. Jag simmade runt bland några barer och träffade på Carro. Vi var helt plötsligt i Berlin och bestämde oss för att sätta oss på en av barerna för att överlägga. Sen åkte vi på sightseeing på en centralstation med en spansklärare.

Och jag bekymrar mig så klart över det här med min iphone. Jag är så jävla materiellt skadad. Måste sluta sätta materiella ting framför mig själv. Nu var detta inte på riktigt, men trust me, det har hänt alltför många gånger. När jag var sju år och slog upp hakan så att det forsade (ja, verkligen forsade) blod grät jag över att mina nya roller blades var repiga, trots att de var dom jävlarna som hade orsakat det hela. Dum tjej alltså.

Nu drar jag till Stockholm och hänger.

Det behövs inga ord här va?

Det känns som att svetten kryper ur varenda por så fort man gör en rörelse. Det är så jävla varmt. Överallt. Det finns ingenstans att gömma sig. Jag hade inte klagat om det inte vore för att jag är bakfull. Jag lider av en hemsk bakfylla som inte verkar vilja ge med sig, alls. Jag skyller det på att jag inte fyllekäkade inatt fastän jag var helt tom i magen. För sanningen är faktiskt att jag inte drack så särskilt mycket igår. Enligt mina egna alkis-mått mätt, så klart. Jag har iallafall ett sexpack cola light och chips att underhålla mig med. Skabbigare tjej får man ju leta efter.

Inatt åker mamma och pappa till Grekland i två veckor. De lämnar mig alltså till mitt öde med blomvattning och matlagning. Jag ska jobba konstant (nästan) under dessa två veckor och jag ser framför mig hur jävla ensamt det kommer vara att komma hem till en stor tom lägenhet varje kväll. Att äta middag framför tvn hör inte till mina favoritaktiviteter. Men också ganska skönt att få vara ensam varje morgon. Jag älskar att vara själv på morgnarna. Det är den finaste tiden på dygnet. Det vet ni va?

Well oh well, nu ska jag dra av mig klänningen för att jag dör av värmeslag (och för att jag spillt cola på den) och kasta in den i tvättmaskinen. Sen tänker jag nog kolla på Mad men och halvsova. Tack för det.

Idag.



Jag var och solade (!) nere vid ån.



lyssnade på P3 dokumentär special om berlinmuren också. Bara för att jag är så intellektuell.



Det är nog inte bryggan som är vågig utan det är nog jag som är dålig på att hålla mobilen stilla. Jag har iallafall hittat den här bryggan alldeles nedanför mig. Man kan ju nästan säga att jag har en sjötomt.



Sen lyssnade jag på Kristian Luuks sommarprat i fem minuter. Sen orkade jag inte lyssna längre för han pratade så jävla snabbt. Tjack for real.





Hittade mina gamla shorts som jag inte kunde ha för några månader sen och kunde ha dom. Så jävla soft, tycker jag. Och ja, det är på riktigt. Min mage är sådär vit.



Detta lever jag i. Tänker varje dag att jag ska städa. Men det går liksom inte. Jag känner mig som femton.




Nu ska jag äta mackor till middag. Resten återstår att se.

Mina tänder är möra. Det känns som om de skulle ramla ut när som helst. Tandläkaren sa att det kunde kännas såhär när man började med bettskenan. Vet inte om jag köper det.

Och. Alex Schulman (min hjälte, min idol, mitt allt) har slutat blogga. Vet inte vad jag ska ta mig till. Ingen annan blogg kan väga upp denna förlust. Att jämföra Alex Schulman med någon annan bloggare är som att jämföra How I met your mother med 2½ men, det går liksom bara inte. Det finns ingen jämförelse värd att göra.

Så nu sitter jag här. Förtvivlad och tom. Tänker att jag också borde sluta. Jag har skapat ett monster. Eheh, skämt å sido. Det är nog ingen idé att sluta nu. Skulle jag ha slutat skulle jag ha gjort det för längesen. Det här kommer att fortsätta i all evighet. Var så säkra.

Och till något helt annat. Något så banalt som att jag inte vet vad jag ska göra idag. Jag vet bara att jag snart ska ut och springa jävligt långt. Sen är min agenda tom. Måste hitta någon att hänga med pronto.

Tyskland har förlorat semifinalen och jag vill mest bara skrika. Så jävla tråkigt är det. Är så himla kissnödig men orkar inte resa mig upp. Funderar på om jag ska läsa Skynda att älska eller börja kolla på andra Mad men-säsongen. Och så måste jag sova med bettskenan inatt. Har ignorerat dess existens i en månad, så nu kör vi. Tur att jag sover själv, jag blir till defintionen av ett horse face när jag stoppar in den i munnen.





Hittat i Blandade bilder-mappen. Herregud vad jag visar upp mig hela tiden. Det bor en liten exhibitionist inom mig.

sliten-innan-dusch-outfit




efter-dusch-outfit





Kanske inte kan lämna tillbaka skjortan nu när jag använt den. ehhhe. typiskt då. Men visst är den rätt soft ändå?


Nu ska jag kolla på Seven med Brad Pitt.

Just det. En sak bara. Den nittonde juli fyller bloggen tre år.
I tre år har vi hängt ihop. Crazy shit.
Det måste ju firas.

Så, kom ihåg att gratta oss den nittonde alltså.

Improduktiviteten är ett faktum. Sen mitt senaste inlägg har jag laddat ner en film, fixat ett icke-fungerande internet och ätit tortellini med parmaskinka. Resten av tiden har jag spenderat framför den här datorn. Mitt hår är fett. Måste/borde/vill gå och duscha men mina ben bär mig inte. Har inte ens borstat tänderna än.

Men vi kanske ska prata om något roligt istället? Ja, det gör vi. Jag och Carro bokade hostel i Berlin igår. Ganska dyrt, men vi blev kära i det. Ni vet sådär som man kan bli. Vi ska bo i ett rum med fyra andra personer och jag är nästan lite rädd. Tur är att det bara är tjejer. Hur som helst. Hostlet ligger bra till, badrummen verkar fräscha och personalen kan engelska. Men det bästa med detta hostel är ändå takterrassen.

Här ska jag och Carro sitta och dricka öl i augusti:



Så. jävla. soft. Nu rycker jag upp mig och går och duschar.

Vissa dagar känns så oändliga. På ett bra sätt. Idag är en sådan dag. Gårdagen var inte särskilt oändlig, men rolig.  Idag mår jag som om jag skulle ha sänkt en bag in box. Vilket jag alltså inte har (eller?).

På måndag börjar jag jobba så jag tänker vara alkad/lat/what not tills dess. Deal with it.


PS. Är det idiotiskt att lämna tillbaka en skjorta som bara kostade hundra kronor? Jag är ju asfattig och kom på att jag inte riktigt vill ha den. Men det känns också lite töntigt. Hundra kronor hit eller dit är ju lite av en livsfilosofi för många (inte mindre för mig). Jag kommer alltså framstå som en snål jävel om jag lämnar tillbaka den. Men fortfarande (but still låter så jävla mycket bättre, i'm so frrreakin' international). Hundra kronor är en fylla eller en lunch. Eller ganska många coca-cola zero. En väldigt kort fråga, med en väldigt lång utläggning. Gött. DS.

Jag väntar på solen. Jag behöver den idag. Övervägde om jag skulle börja en tredje mening med "jag", men stoppade mig själv. Det finns en gräns.



Men jag känner mig så tom idag.

Tisdag. Fråga mig inte what is up med ögonen.

Tisdag.

Tisdag.

Tisdag. Jag vet inte vad som hände, jag var faktiskt inte så full

Torsdag.

Fredag.

Fredag.

Lördag.

Lördag.

Söndag. Jag hade sån mensvärk att jag inte kunde göra annat än att ligga i sängen på två timmar. LML.

Idag är jag egentligen bakfull. Men jag gör mitt bästa för att förtränga det. Drog ner på stan och bytte (tänkte skriva "böt". Uppländska är vidrigt) ett par skor jag köpte igår. Pappa kom dit och betalade de jag bytte till. Dyra var de också, känner mig nästan lite guilty. Sen träffade jag Carro och vi hamnde på bolaget. Kändes alkat att stå där inne och beklaga sig över bakfyllan. Vi köpte bara två öl i var. Vuxet.

Nu dricker jag cola och peppar inför Argentina-Tyskland. Har ätit lite tårta också. Egentligen kan detta liknas vid en bakisdag, men jag är ju iallafall fräsch. Har satt på mig en fin klänning, duschat och plattat håret.

Att vara bakis och fresh på samma gång är för mig en sensation. Gratulera mig.


Ingen röd tråd i det här inlägget? Nej, det tyckte inte jag heller.

Ibland känns det som att hjärnan beter sig på ett annat sätt än personligheten vill. Så sitter verkligen personligheten i hjärnan? Finns jaget i hjärnan? Det måste det ju göra. Det kanske bara är min hjärna som ställer till det ibland. Det känns iallafall som att många ord ofta kommer ut fel. Då skyller jag på hjärnan, inte på jaget. Eller så är det bara jag. It's not you, it's me.










(Och jag rensade bildarkivet litegrann)

Mitt besökarantal bara sjunker och sjunker. Vad fan är det med er egentligen? Jag har ju tillochmed börjat lägga upp bilder. Men jag vet hur det är. Får ni kakor så vill ni ha bröd, får ni bröd så vill ni ha kakor. Var tänkt som en Marie Antoinette-parallell från början, men blev bara fel. Hur som helst, är det inlägg om depressioner och bakfyllor ni vill ha, så ska ni få det. Punkt.





Back to the old days. Nu kör vi. Ska gå och duscha sittandes med en gång.

Det finns så många fula uttryck i svenskan. Ja, säkerligen på andra språk också, men jag är inte så bevandrad inom andra språk än svenska. Skulle prata engelska på fyllan i tisdags och kunde inte ens få fram "how come you moved to Sweden?". Astrid fick hoppa in. Att det troligtvis mer berodde på promillen i blodet än min icke-kunskap i engelska behöver vi inte tala om. Gillar att leka att jag har självdistans. Bjuder på mig själv liksom.

Var var vi? Just det, fula uttryck. Mitt hatuttryck av alla uttryck är "han är spindeln i nätet". Alltså. herre. gud. Orkar inte. Vill inte. Det stod två gånger i samma artikel i UNT imorse, höll på att spy upp kaffet (lite överdrivet, hostade inte ens. reds. anmärkning). Andra vedervärdiga uttryck är också "det är jag/han/hon som håller i ställningarna här".
Kom iochförsig inte på några fler som jag hatar nu. Föll lite på mitt eget grepp (ha! där har vi ett. hur jävla fult är inte det?). Och nu kom jag på ett till. "Att sticka under stol med". Niggah says what? It doesn't do it for me, helt enkelt.


Nu ska jag googla ordspråk.

Jag har ägnat morgonen åt att rensa ur mitt badrumsskåp. Roligare sysslor kan man hitta. Men mitt badrumsskåp är någonting alldeles extra. Varför jag har förvarat exempelvis kvitton och gamla prislappar från kläder där är en fråga. Nu är det fint iallafall. Jag slår vad om att det håller i max en vecka. Nu tänkte jag rensa ur min garderob. Tror att det är någon freudiansk grej det här med att rensa ur saker. Might need some soul searching, liksom.

Ps. Jag har så jävla ont i mitt öra men fick inte läkartid förrän nästa torsdag. Sköterskan som svarade negligerade mina problem totalt. Så jävla taskigt. Era sympatier, tack. Ds.

Dagens outfit. Eh, skämta. Den här är från 2006. Så jävla hård tjej. Nitbälte och allt.