Ett brev från en frikyrklig

Jag är så jävla glad idag. Kanske lite för glad. Vet ni varför? Jo, såhär är det. För några månader sen köpte jag en kjol. Ingen speciell kjol egentligen, förutom det faktum att jag bara har kunnat använda den en gång. Detta för att den var för tight redan när jag köpte den. Sen var jag ju inte direkt stammis på gymmet då, så den satt liksom inte bättre med tiden. Den har hängt orörd på min vägg sen dess. Har kollat på den och tänkt "kanske kommer jag kunna ha den någon gång, men jag borde kanske bara ge bort den". Så, idag. Hade tråkigt efter duschen och tänkte att jag skulle prova den. Och, jag kunde andas i den! Den var tillochmed lite för stor. Jag är egentligen inte glad för att jag kunde ha kjolen, utan för att allt slit med träningen har givit resultat. Jag älskar att springa och tänker aldrig sluta. Speciellt inte nu. Viktförlusten är den bästa förlusten, som jag brukar säga.


Amanda vs. världen, 10-0.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0