Divide et impera

Fick just en galge rakt in i ögat. Det gör så jävla ont. Fråga mig inte hur det gick till, men gick gjorde det iallafall.
Var hos doktorn imorse. Ska ta hundra blodprover och få åka till Stockholm och göra en CT på hjärnan. Mest för att stilla min oro, typ. Men ändå läskigt.

Kompis, går det verkligen så himla bra nu?

ångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestång
estångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestång
estångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestång
estångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestånge
stångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestånges
tångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestå
ngestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestång
estångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångest
ångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestång
estångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångest
ångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestå
ngestångestångestångestångestångestångestångestångestånest
ångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångest ångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestång
estångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestång
estångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestångestån
gestångestångestångestångestångestångestångest

så känner jag nu. jag ser ut som lotta bromé. Fast in disguise typ.
Eller snarare disgust. Trots mitt tillstånd kan jag ordvitsa.

Blondinbella har ju sagt att hon inte längre tillåter sig att ha ångest över sin vikt. Jag menar; skönt för henne. Det är ju sensationellt. Hon måste fan vara den första i världen som kan säga till sin ångest att inte hälsa på. Men det kanske bara går när den är självmant framkallad. Eller när man redan har gått ner halva sin kroppsvikt. Fan då.

Att vakna upp till den här dagen var inte alls kul. Bara helt meningslöst. Har ont i huvudet, i nacken, i benen, i halsen och i armen. Har ingenting att göra idag. Inte en endaste sak. Förutom att betala restskatten förstås.
Har inte köpt någon öl till valborg än heller. Varför blir jag aldrig tjugo?
Det här är en dålig dag. Det skulle inte spela någon roll om jag vann 100 000 på triss, det skulle fortfarande vara en dålig dag. Så jag tror att vi stoppar här.

Det enda jag känner att jag vill uttrycka här är min frustration över att pollen har tagit över världen. Jag har använt upp tre paket näsdukar och nyst säkert femtio gånger. Det här är inte kul. Och jag vet att det finns dom som har värre pollenallergi och sådär. Men jag struntar i det. För nu blöder jag dessutom näsblod. Och mina ögon är hasch-rödsprängda. Näsblod och haschögon är inte en bra kombination.

Nu ska jag kolla på första delen av Parlamentet som jag missade då jag hängde på sjukhuset tidigare ikväll. Soran Ismail är med. Mannen i mitt liv, som jag aldrig vågar ragga på. Han har faktiskt sagt att han är svag för tjejer med bruna ögon och blont hår. Visst, mina ögon är lite grönbruna och mitt hår är kanske inte platinablont, men nästan (min naturliga alltså, men jag skulle lätt vika mig för en avfärgning för Sorans skull). Allt faller dock på att han gillar korta tjejer. Jävla skit fan. Visste att jag skulle få sota för den där benförlängningen jag gjorde i Thailand förra vintern.

Tror att jag har utvecklat någon sorts överkänslighet mot alkohol. Förut har jag kunnat dricka hur mycket som helst och sedan mått hyfsat dagen efter. Aldrig huvudvärk eller illamående eller så. Men nu, numera är dagen efter som en kavalkad av rinnande ögon, spränghuvudvärk och illamående. Trots det faktum att  jag inte dricker mer nu än förut, snarare mindre. Men det kanske är som de äldre säger (mamma och pappa); man ska inte blanda. Ska man dricka öl så ska man hålla sig till öl, ska man dricka sprit ska man hålla sig till sprit etc etc. Jag drack både öl och rom igår. Kanske därför jag mår som jag mår. Nästa gång jag dricker ska jag prova på att bara dricka vodka en hel kväll, vi får väl se hur jag mår dagen efter det.
- Bara för att knäcka pappa så klart. "Man ska inte blanda", vilken jävla teori.

Det är säkert inbillning. Säkert bara placebo av någon form. Men jag erkänner mig isåfall lurad. För jag tror att det har hänt. Tror att träningen har givit resultat. Jag anar en viktnedgång, om än en väldigt liten. Men faktum är att två av mina kjolar sitter väldigt mycket lösare än för några veckor sen. Eftersom jag inte väger mig så kan jag inte få något bevis eller motbevis. Så vi lever på hoppet här. Men förjävla härligt ändå. Eller hur?

Och imorgon kommer jag få min hittills största lön från ackis. Nästan 7000.
Och jag har 1500 undanlagda. Och 2000 på kontot. You do the math.


Hatar det här uttrycket, men kompis det går så jävla bra nu.

Vad har hänt sen dess?
- Jag har slutat med poserbilder i ohälsosamma mängder - tro det eller ej
- Har slutat klippa mig (trots att jag har blivit rikare, kontradiktalt?)
- Carro har flyttat
- Malin har flyttat
- P har flyttat
- Gabi är sambo
- Astrid är filosof
- Jag är lokalvårdare
- Ada bor i Göteborg


Och här sitter jag och tror att saker och ting inte förändras. Vilken jävla kickspark i ansiktet. Fast på ett bra sätt.

Funderar på om jag kommer bli en bra sjuksköterska. Om jag ens passar. Med min fingerfärdighet är att sätta en nål kanske inte det lättaste. Men jag kanske lär mig. Jag är mest rädd för att jag ska ha en dålig personlighet för yrket. Folk brukar ha en tendens att kalla mig läskig. Och när jag gör Facebook-quiz visar det sig att jag är lika egocentrerad och galen som Marcus Birro. Är dessa inte tillförlitliga källor månne? Löst folk och fejan? Kan någon som känner sig manad bara vara ärlig? Should I stay or should I go? Am I in or am I out?


(Lite pinsamt när detta inlägg med så många hanging loose-frågor inte får några kommentarer sedan. Men jag bjuder på den.)

Går in på Aftonbladet.se av någon dum anledning och längst upp på sidan kommer följande meddelande upp: Firefox har förhindrat att ett popup-fönster öppnats av den här platsen. Blir lite grinig när dom håller på såhär, Firefox alltså. Om dom nu har förhindrat det, varför måste dom ens informera om saken? Det gör mig bara orolig. Får mig att vilja klicka ner sidan direkt. Tänker; Har dom verkligen förhindrat det, på riktigt? Kanske får jag lite spywares ändå? Känner liksom att jag har trampat i klaveret.

Men så är det ju typiskt Aftonbladet att ha popup-fönster också. Fan vad jag hatar den där sidan. - Ville ju bara in och läsa om dom som har sprängt med dynamit på pappas jobb.

Känner mig lite töntig. Som om det vore något att läsa om. Är ju inte en världsnyhet. När någon har kört igenom hela personalrummet med en AK4:a, då, har vi något värt att läsa.


Skämt åsido - Ville inte att pappa skulle åka till jobbet idag på grund av det här. Men han är ju som han är. Åkte ändå. Hårde Hardy brukar jag kalla honom.

HUR SOFT?!

Är nervös, som varje morgon. Men måndagar är värst. Ska snart iväg och träna och tänker bara på vad jag ska ha för träningströja. Kommer jag ens att hinna välja någon? Kommer jag att se konstig ut i den? Hur långt kommer jag att orka springa på bandet? Kommer jag att hinna hem i lagom tid för att duscha och äta innan jobbet? Kommer jobbet att gå smooth? När ska jag hinna köpa nya kläder till valborg? Ska jag festa något i helgen?
Ja. Jag är en nervös själ. Det är aldrig kul, för någon.

Jag har fått en böld på hakan. Inte vilken böld som helst. Jag anar att det är en finne, alltså en inåtvänd sådan. Det gör så j ä v l a ont. Diametern motsvarar väl ungefär en 50-öring. Den är liksom inte diskret, den här. Har kanske inte gjort saken bättre när jag i timmar har försökt att klämma den med både fingrar och tops. Nu är det liksom sårigt, blodigt och varigt. Och böldigt. Pappa kallar mig för Kronprinsessan Victoria, mamma kallar mig för Tommy Körberg. Max kom just med Jay Leno. Och jag kan inte riktigt säga emot. Jag vet inte hur jag ska tackla det här. Antingen lägga ner ytterligare timmar på att försöka utrota den, och få gå med ett sår på hakan ett tag framöver. Eller så skiter jag i den. Bara ignorerar den. Överdoserar täckstift och låtsas som att jag alltid har sett ut som Leno.

Men vi vet ju alla att det bästa som finns är att få klämma dom. Lite äckligt, lite ont. Men så j ä v l a tillfredsställande.

Kan inte vara mer taggad på något än vad jag är på det här just nu. Synd att jag inte har chips. Eller cola. Men det kanske är bra att inte ha några distraheringsmoment. För det här är viktigt. Livsviktigt, tillochmed.

Söndag idag. Vet inte riktigt hur jag ska ställa mig till det. Det är ju min grej att hata söndagar. Eller egentligen allas grej - Jag säger bara "min grej" för att låta lite lite speciell. Det vet vi ju. Men iallafall. Ska snart gå ner på stan och träffa Astrid. Kedjeröka lite, få ont i magen av allt kaffe och köpa strumpbyxor. Mitt åttonde par i raden av likadana.
Föraktfullt inlägg. Jag hatar ju folk som skriver om hur mycket de ska kedjeröka. Och inte som att det är någon nyhet att man får ont i magen av för mycket kaffe. Men självklart måste man skriva det för att det är så jävla hårt att dricka mer - även fast man får ont. Ibland är man så töntig. Tänker ofta på det. Hur töntig man är alltså. Vilka dumma grejer man gör på fyllan. Vilka enfaldiga saker man gör när man är kär. Ni vet, ljuger för att låta bättre än vad man är och svänger sig med svåra ord för att låta smart. Och såntdär. Men det gör inget. För det är ingen som ens kommer i närheten av det perfekta idealet. Inte ens BB, för hon knullar snett.
Så allt känns helt okej ändå. För att vara en söndag.

Bakfull idag. Ligger i sängen och kollar på Scrubs. Med huvudvärk. Har precis druckit ur en flaska cola. Vill liksom bara ha mer.

Jag hatar att vara bakis.

Jag har plåstrat om mitt skavsår på hälen med eltejp. Svart eltejp. Det ser sjukt ut. Det är väl det här man kallar white trash. Men man tager vad man haver. Eller hur? Skavsåret är på tillbakagång, iallafall.

Kollade just igenom min almanacka och insåg att jag lever världens tråkigaste liv.

V. 16
13 april - Måndag. Anmäl till högskola!! Röd dag. Träning.
14 april - Tisdag. Jobb. Träning!
15 april - onsdag. Anmälan till högskola - sista dagen!!. Jobb.
16 april - torsdag. Jobb.
17 april - fredag. LEDIG! träning.
18 april - lördag - tomt.
19 april - söndag - träning.

V.17
20 april - måndag - jobb. träning.
21 april - tisdag - jobb.
22 april - onsdag - sjukgymnasten 10.00!  träning. jobb.
23 april - torsdag - jobb.
24 april - fredag - jobb 07.30 -14.

KUL LIV - som man sa i högstadiet. Då visste man fan inget om vad var som var kul liv och inte.

Eftersom jag bara fick en kommentar på inlägget om The Clash och M.I.A så antar jag att ni inte heller visste om det.* Suckers! Tänk vad mycket man kan lära av mig.

Sensationellt ikväll förresten. Första gången jag smsar med någon som inte försöker tjata med mig ut och öla, även då personen i fråga sitter och dricker öl i skrivande stund. Blev lite ledsen. Ville liksom inte övertagga, ville att någon skulle övertagga mig. Jävla Zacce. Jag var beredd att offra fyra nyktra kvällar i rad för dig. Ska aldrig glömma detta.












* Kan också vara så att jag inte har några läsare som bryr sig. Men jag föredrar inte det alternativet. Aldrig.

Har gjort en upptäckt. Lyssna på intron:a (vilket ord) till de här låtarna. Kan ju vara så att detta är allmän kunskap och jag är efter. Hoppas inte.





Båda låtarna är asbra. The more, the merrier, som man säger.

Fan vad jag är trött på att ha framtidsångest och så. I allmänhet allltså. För stunden är jag mest trött på huvudvärk och mensvärk. Och nackspärr. Om jag fick välja skulle jag hellre ta framtidsångesten just precis nu. För vet ni? Jag är så trött, så trött, så trött på att ha ont i huvudet. Nu har jag haft det i två månader snart. Nästan konstant. Känns som hela tiden och jag blir galen.

Som att vara bakfull varje morgon, utan att ha druckit. 
Höjden av ingen lön för mödan. Fast i omvänd ordning då.
Typ.

Konversation under kvällsfikat:

Jag - Vilken tung arm du har mamma! (försöker lyfta hennes arm av outgrundlig anledning)
Pappa - Ja, hon kanske har fått elefantsjukan
Mamma - Mm..säkert
Pappa - Åsa, finns det något annat ord för elefantsjuka?
Mamma - (säger något svårt ord som jag inte minns)
Jag - Men det borde ju finnas någon term på latin också
Mamma - Ja, elefantius.

 30 sekunders tystnad.

Pappa - Jaha, så det heter elefantius alltså?

Hade precis sett klart på The Reader då jag hörde ett ljud likt en fluga. Fast mycket högre. Men jag såg ingenting, så jag tänkte att det kanske var från filmen ändå. Men tände lampan för att se efter. Då kröp den största av humlor på mitt golv. Alltså här snackar vi diameter som en femkrona. Så j ä v la läskigt. Fick panik. Ropade på Max. Han gjorde ett tappert försök att få ut den, men ville inte döda den av någon barmhärtig anledning. Han gick för att hämta något att fånga in den med och lämnade mig för hålla koll på den, men jag var för rädd för att gå in i rummet, så jag blundade mest. Så då försvann den. Vi kunde inte hitta den någonstans. Max försäkrade mig om att den säkert hade hittat ut igen. Jag la mig och försökte sova. Var på helspänn dock. Förstod att den säkert var kvar. Och vid halv tre vaknade jag av någoting surrade. Hoppade upp ur sängen och ut ur rummet. Hyperventilerade lite. Gick tillbaka till dörröppningen och såg bjässen cirkulera i min taklampa. Jag ville inte besvära Max igen. Och inte pappa heller. Så jag la mig för att sova i fåtöljen i vardagsrummet. Såhär i efterhand undrar jag varför jag inte valde soffan. Höll på att frysa ihjäl då jag inte fick med mig något täcke i stundens hetta. Somnade aldrig, fick bara nackspärr. Så kom pappa upp. Men just då pappa stod med tidningen i högsta hugg var den borta. Det hade gått en kvart sen jag lämnade rummet och då var den all crazy. Nu var dödstyst. Jag visste ju att den var kvar. Eftersom fönstret var stängt. Men kunde inte lika gärna låta pappa stå där och vänta hela natten. Så jag gick och la mig igen. Livrädd. Stel som ett jävla armeringsjärn. Fick nackspärr igen. Någon gång somnade jag. Vaknade vid halv sex av den där jävla besten. Kutade upp med andan i halsen och väckte pappa. Han gick besvärat upp. Fångade in den i ett Pringlesrör till slut. Släppte ut den på balkongen.
När jag sen skulle sova hörde jag ändå surr. Trots stängt fönster. Insåg att jag hade blivit helt jävla väck och tvingade mig själv att somna.
Har aldrig sovit så gott.

Har ont i min ena huvud-halva. Det kan väl inte vara bra?
Det känns inte bra iallafall. Drömde att jag hade en hjärntumör inatt som inte gick att operera.
Sen drömde jag att jag åkte rullstol. Vad an detta?
Jag ska nog ringa till min doktor på tisdag.
(Inte för drömmarnas skull då förstås, utan för huvudvärken.)

Idag är det typ lördag. Man kan nästan säga att skärtorsdagen var en onsdag. Detta baserar jag på att alla var ute i torsdags. Alltså en så kallad lill-lördag. I fredags var dom flesta bakfulla. Men jag var ute. Jag är alltid ute när andra inte är det*, alltså på fel dagar, så därför kan fredagen räknas som en torsdag. Och så igår då. En typisk fredag. Folk började grunda tidigt. Jag fick sammanlagt fem sms (fem är mycket om man beaktar att jag har tre kompisar) om att jag borde ut och supa. Alltså är idag en lördag. Varför? Jo, mamma och pappa är ute och går och jag är sliten. Och det är röd dag imorgon. Perfekt lördag. Så ikväll super vi till det va?







* Detta betyder självfallet inte att jag inte har roligt. Säkert.

Om Anna Skipper fick veta vad och hur mycket jag har ätit idag skulle hon förmodligen straff-rape:a mig och sedan sätta mig på svältdiet. Men å andra sidan* så är Anna Skipper dum i huvudet. Ful är hon också, dessutom. Så jag tror jag ska fortsätta äta. Tömma en till flaska påskmust kanske. Och förresten, snart är det väl dags för vickning?
Pax för lammet.



* Kan man använda uttrycket "å andra sidan" om man inte har använt "å ena sidan" innan? Nä, jag visste väl det. Men det var i brist på annat. Jag lovar.

Har aldrig haft såhär jävla ont i huvudet. Den här bakfyllan är inte nådig. Säkert karma. Bara för att jag söp på dagen för Jesu lidande. Helvede.

Men. Idag när jag öppnade mitt påskägg låg där inte bara godis. Utan en sedelrulle också. Fyra stycken 500-lappar. Bara till mig. Så, ibland måste man ju faktiskt tacka Jesus för allt han höll på med, annars hade jag aldrig fått 2000 spänn i en ovalformat liten papp-ask med kycklingar på. Så; Tack Jesus.
Ära vare gud i höjden, också.

Jag får för mig att alla är ute ikväll. Att ikväll är en sån kväll som alla kommer se tillbaka på och skratta. Om de minns något av den, det vill säga. Men jag är för trött. Och lite grinig. Orkar inte platta håret eller försöka hitta några kläder. Känner mig lite Anna Book idag ser ni. Känner att talesättet "hellre ångra det man gjorde, än det man inte gjorde" skrattar mig lite i ansiktet. Bangade utgång i tisdags också nämligen.
Det kan inte fortsätta såhär. Om du inte super i med mig på lördag Astrid - då blir det inte kul. Du vet att man ska fira Jesus då. Och man firar aldrig utan öl.

Jag har för mycket ikoner på skrivbordet. Varje gång jag ska öppna till exempel Firefox så råkar jag öppna något annat. Och så råkar jag alltid flytta runt eller deleta dem, och så vet jag inte ens vilken det var som försvann. Jag måste röja upp. Men det tar emot att radera gamla uppsatser och bilder på coola saker. Coola saker kan vara världens kortaste man, till exempel.

Apropå skrivbord och ikoner så hade jag en diskussion med min far om detta förut. Det var på den tiden då vi delade dator.
A - Vi måste fan köpa ny dator, den här går inte längre. Allting tar ju hundra år
Pappa - Ja, men det beror inte på datorn, det är ju ditt fel
A - Nej, det är det inte. Den är typ hundra år gammal och fläktarna är döda
Pappa - NEJ. Jag vet varför. Det är för att du har för mycket skit på skrivbordet!!
A - Eh..vaddå? Ikoner?
Pappa - Ja. Sånnadär grejer. Det är därför den blir seg förstår du väl.

Ibland undrar jag vad jag har fått mitt geni ifrån. Pappa tror också att om internet inte fungerar så är det bara att dubbelklicka på Internet Explorer-ikonen. Om det mot förmodan inte fungerar så ska man "trycka på huset" några gånger. (Med andra ord; gå till startsidan.)

Men det finns ju saker som han kan som inte jag kan, faktiskt. Listan kan bli lång.

Kan inte ni ba komma hem rå?


* Det finns inga bild på alla tre och jag orkar inte ladda upp två. Syftar på mallepalle så klart.

Hatar att bli såhär jävla hobby-apatisk. Kan sitta och läsa bloggar om löshår och bröstimplantat i två timmar utan att röra en min. Stirrar bara på orden och skrollar vidare. När det sedan händer något i verkligheten så är jag för seg för att fatta eller ens ta tag i det. Fick ett sms nyss. Mobilen låg på sängbordet. Det tog först fem minuter för mig att orka mig upp från stolen för att läsa det. När jag sedan var framme vid sängen var jag tvungen att lägga mig ner ett tag. Sen läste jag smset. Sen la jag mig ner igen och svarade på det. När det var klart låg jag kvar en stund och stirrade på gardinen.
Jag vill inte gärna påstå det - men jag tror att jag har blivit sjuk i huvudet.
Men hellre sjuk i huvudet än sjuk i kroppen.* Eller hur är det man säger?






* Har aldrig hört något liknande uttryck. Finns nog inte heller. Jag erkänner. Jag myntade det helt själv. Feel free att använda när helst suget faller på.

Funderar på om man kanske ska gå och lägga sig? Sova bort en hel dag? Känns vettigt på något sätt. För att undvika eventuella psykbryt. Men kanske borde städa rummet först. Och träna.
Känns deppigt det här. Det är det också. Det är bara för att det inte är sol ute. Då blir jag såhär. Blir grinig och ser ingen mening med livet. Ska det behöva vara så? va va va?

Men Kafka hade inte heller så roligt. Tänk på det.

Tvättar håret, fönar det och plattar det. Samma veva varje morgon. Och så brukar jag göra en fläta i luggen.
Så även idag. Men idag är det asfult. Allting blir bara konstlat. Och jättejättetöntigt. Jag förstår inte. Håret var nästan finare igår när det inte hade tvättats på tre dagar, och då är det fan illa.

Tänk lite tunnhårig möter friss. Är det för varmt för basker mån tro?

Idag gick jag upp halv nio. Självmant. Vet ni? Jag tror att det vänder nu.

Jag kom ut på en promenad till slut. Men det var ack så tråkigt och blåsigt så jag gick bara en sväng runt ån. Sen gick jag hem och kollade på Vem vet mest? istället. Men misströsta inte. Nu ska jag gå iväg och köra ett styrkemedelpass. Detta är sensationellt. Trodde aldrig att jag skulle kunna pallra mig iväg till gymmet en söndagkväll. Men man kanske inte ska ropa hej än, har nämligen ätit asmycket potatisgratäng. Så vi får se hur det går. Antingen så bär det, eller så brister det.

Men erkänn att jag är jävligt duktig? Känner mig som BB. Både på gott och ont, förstås.

Funderar på om jag ska gå ut och gå. Eller har funderat i tre timmar rättare sagt. Men jag blir avskräckt av lekande barn utanför fönstret. Inte för att dom låter eller springer runt utan för att det ser så jävla familjelyckligt härligt ut. Sånt orkar jag bara inte med. Fråga mig inte varför, men så är det.

Men dom verkar å andra sidan ha försvunnit nu. Ska jag våga mig ut?
Ja, det ska jag. (Allt detta mest för att jag inte har rökt sen i fredags. Har alltid trott på det här med att slå två flugor i en smäll.)

Som bekant så är jag frälst av Alex Schulman och håller med allt han skriver och så. Men inte idag. Han skriver om Popcirkus. Att det är en alldeles fruktansvärd programidé bland annat. Jag köper att Sinding-Larsen är jävligt dryg och att Kristian Luuk kanske inte riktigt passar in. Dom borde byta progamledare helt enkelt. Men det är inte det Alex Schulman klagar mest på. Han skriver att det är ett elitistiskt program av den anledningen att alla inte känner till musiken som de pratar om och refererar till. Han tycker att det är elitistiskt att de inte förklarar bakgrunden till alla sina uttalanden, eftersom ingen har en aning om vilka de pratar om. Tycker att han uttalar sig jävligt plumpt. Det är som att jag skulle sätta mig och kolla på TV4 Sport och förbanna att de inte förklarar alla termer inom hockey. Jag skulle kalla de elitister för att de inte förklarar ingående vilka fotbollsspelarna är som de pratar om. Helt idiotiskt. Dessutom har han tidigare skrivit att han inte är särskilt insatt i musik, att han lyssnar på trallvänliga saker som spelas på Mix Megapol. Varför bemödar han sig ens ett uttalande? Jävla Alex Schulman, han gör att jag blir arg på honom. Och det vill jag inte. Han är ju mannen i mitt liv.
HELVEDE!

Kollar på Sthlm-Arlanda på trean och inser att jag hatar människor som tar sig själva på för stort allvar. En kvinna som jobbar på Arlanda har som uppdrag att ta hand om viktiga personer och så. Lite VIP. Typ. Hon tror att hon är oumbärlig. Hon får det att låta som att det hon gör är livsviktigt. Hon hanterar liv och död. Hon säger att om personalen inte är i tid till att möta en viktig resenär då är det katastrof, KATASTROF, säger hon och nästan frustar.
Undrar om hon är på riktigt. Hoppas inte.

Jag behöver en Facebook-dag. Känner att jag inte alls hänger med längre. Har missat massa album som har laddats upp, har inte tid att uppdatera min status varannan timme. Har skrivit alltför få wall-inlägg till P som hon inte svarar på. Har inte laddat upp ny profile picture på länge heller. Jag blir stressad av det här. Känner att jag kanske missar något. Kanske bjuder någon in mig till ett event som jag helt har missat, kanske är  det någon som har endat sitt relationship med någon, eller ännu värre, någon kanske no longer is listed as single? Det är sånthär som ger mig spänningshuvudvärk och magkatarr. Nu har jag bokat upp min söndag, var så säker på det.

Alla pratar om skatteåterbäringen. Det är 1000 kronor hit och 1000 kronor dit. Jag åkte på restskatt. På 712 kronor. Hade ju kunnat vara värre. Men tur att jag inte köpte jackan som jag ville ha i helgen. För den kostade 700. Nu får jag tänka att de här 700 kronorna ändå hade försvunnit, om jag hade köpt jackan liksom. Man kan ju nästan säga att jag har tjänat 700 kronor? Eller? Hur funkar det här, BB?

Förut var det arbetarna som blev bruna på sommaren för att de jobbade ute på fälten. De finare klasserna höll sig inomhus och blev blekfeta. Jag vågar påstå att det har vänt. Har fått fräknar i hela ansiktet efter att ha suttit i solen en hel dag. Och inte fan har jag arbetat. Nu är det de lata jävlarna som är bruna, och de arbetsglada som är vita.
Men jag gick och tränade sen. Så jag gjorde något vettigt av dagen. Tycker att det återställer balansen lite. Faktiskt.

Och jag ska jobba imorgon. Faktiskt.

Vet ni? Idag är inte vilken dag som helst. Det är första april. Vilket betyder att alla uteserveringar öppnar. Och då är det vår. Skit i det där med medeltemperatur över noll i en vecka och så. Det är när uteserveringarna öppnar som det smäller. Och så får man ju luras idag. UNT försökte luras med att Victoria och Daniel Westling skulle vigas i Domkyrkan. Väldigt dåligt. Och tråkigt.

Något annat som stod i UNT var att Tjock-Steffe är anhållen för något nytt brott. Ni vet, Tjock-Steffe, från Uppsala-maffian. Alltså, det namnet, hur sjukt är det inte? En maffiakille som kallas för Tjock-Steffe? Jag är förundrad över att han har kunnat upprätthålla sin image. När man tänker Tjock-Steffe tänker man på någon av de 350 anställda som ska varslas från Gimoverken, inte på en gubbe som krockar Ferraris i USA och begår brott. Tjock-Steffe är inte ett Maffianamn. Det är inte häftigt, inte ens en snitsig allitteration. Tjock-Steffe. Ett maffianamn in absurdum.