En sorgens dag

Mina tänder är möra. Det känns som om de skulle ramla ut när som helst. Tandläkaren sa att det kunde kännas såhär när man började med bettskenan. Vet inte om jag köper det.

Och. Alex Schulman (min hjälte, min idol, mitt allt) har slutat blogga. Vet inte vad jag ska ta mig till. Ingen annan blogg kan väga upp denna förlust. Att jämföra Alex Schulman med någon annan bloggare är som att jämföra How I met your mother med 2½ men, det går liksom bara inte. Det finns ingen jämförelse värd att göra.

Så nu sitter jag här. Förtvivlad och tom. Tänker att jag också borde sluta. Jag har skapat ett monster. Eheh, skämt å sido. Det är nog ingen idé att sluta nu. Skulle jag ha slutat skulle jag ha gjort det för längesen. Det här kommer att fortsätta i all evighet. Var så säkra.

Och till något helt annat. Något så banalt som att jag inte vet vad jag ska göra idag. Jag vet bara att jag snart ska ut och springa jävligt långt. Sen är min agenda tom. Måste hitta någon att hänga med pronto.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0