Livet strikes again

Idag är ingen härlig dag. Jag är så trött och bakis att ögonen hela tiden faller ihop. Har inte lyckats sätta igång med pluggandet än. Tänkte börja vid tre, vid fyra, vid fem och nu vid sex. Troligen börjar jag inte då heller och intalar istället mig själv att jag ska göra det vid sju.

Igår firade jag min födelsedag med middag, tårta och väldigt mycket alkohol. Vi var på Saluhallen av alla ställen. Jag fick äntligen dricka min efterlängtade mojito. Det märks på mitt sätt att skriva att jag är bakfull. Fruktansvärt osammanhängande och tradigt.

Nu ska jag återgå till min säng och tycka synd om mig själv. Att veta att man inte kan träffa någon som man tycker om på minst två-tre månader, alternativt aldrig igen, är jävligt jobbigt. Jag brukar inte vara så blödig, men nu är jag tydligen det. Livet, 1 - Amanda, 0. Typiskt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0