Divide et impera

Tänkte att jag skulle läsa en text av Foucault eller träna lite läkemedelsräkning nu när jag kom hem. Men alla dessa bloggar. Jag visste att det skulle bli såhär. Har jag inte hunnit läsa under dagen, så är det ett måste att ta igen det på kvällen. Inte för att det är så särskilt intressant, utan mer för att det är en vana. Och för att det är avslappnande. Bloggarna har blivit det som böcker var förut. För mig alltså. Har en hög med böcker som jag borde läsa, men det är ju så mycket lättare att bänka sig framför datorn och läsa. När jag ska läsa en bok tar det en kvart innan jag har installerat mig rätt i sängen och utrotat alla störningsmoment. Jag inser att det här kommer leda till ett förfall av mitt intellekt, så ja, jag ska börja läsa böcker igen. Måste bara lära mig att prioritera, kanske.

Ikväll har jag varit på Remember me med Astrid. Jag hade hört redan innan att den skulle vara dålig och jag kan tyvärr inte hävda motsatsen. Förutsägbar och ganska seg. Men vad gör väl det när man får se R patz i bar överkropp? Ingenting faktiskt.

Nu ska jag borsta tänderna och lägga mig i sängen.
Trettio minuter skänker jag den astråkiga Foucault-texten som ligger och väntar på mig.
Sen är det ju Boston Tea Party. Prioritera var det, ja.