Divide et impera

Det tar alltid ett bra tag för mig innan jag kan somna efter att ha lagt mig i sängen. Förutom när jag är full då. Men när jag ligger där och försöker somna försöker jag alltid planera och tänka på saker som jag ska göra för att hjärnan ska bli trött så jag kan sova. Och en företeelse som är väldigt vanlig är att allt känns så jävla enkelt där på natten. Jag tänker att jag visst kan gå ner fem kilo bara sådär, att jag ska köpa spontana presenter till folk som jag tycker om. Att jag ska  framkalla bilder och köpa ramar och rensar ut lådor. Att jag ska höra av mig till folk som jag inte hört av mig till på länge. När jag ligger där i sängen känns allt så jävla enkelt. Jag fixar det imorgon tänker jag och så tror jag seriöst på att det ska hända.
När jag tänker på det nästa dag reagerar jag alltid med "men åh, fan vad jobbigt. såntdär orkar ju inte jag ta tag i".

Varför känns det så jävla lätt på kvällen när man ligger i sängen?
Blir man dum när hjärnan börjar somna in? Fattante. Blir lite less.
Inger mig själv falska förhoppningar. Retardo!*



* Rolig anekdot: Jag trodde under en lång dit att retard stavas rethard. Att man var retharded.
Haha.