Divide et impera

Det här blir (kanske förståeligt nog) ett ganska deppigt inlägg. Jag är ju rädd för så mycket. Jag är rädd för att dö och rädd för att bli ensam. Jag är rädd för att misslyckas. Jag är rädd för att förlora. Rädd för att komma på att jag utbildar mig till fel yrke. Rädd för att flyga (flygplan that is). Jag är rädd för att lägenheten ska brinna ner varje dag. Typ.

Men ni vet ju hur det är? Eller?
Det är kanske bara jag som är såhär jävla rädd för allting.
Trist.