Divide et impera

Jag tycker att det är lite sorgligt att man är lite lite ensam och lite lite avtrubbad mesta delen av sitt liv. Inte så att jag är ledsen över det, bara att det är lite sorgligt.

Tänk om livet kunde vara såhär som en förfest på sommaren med de bästa av kompisar. Det är kvällssol så klart. Man kan ha solbrillor länge länge länge. Man håller någon i handen som håller tillbaka. Och musiken som spelas är bra och hög men inte för hög. Kvällen fortsätter tills det blir natt men man är fortfarande glad och man somnar bredvid någon som skrattar åt samma saker som en själv och kysser en utan att tungandas.

Tänk om allt var så va! Visst vore det härligt? You can't argue on this one, liksom.