Divide et impera

Man inser hur mycket stress och press man är under när man inte kan slappna av en fredageftermiddag. Oavsett hur mycket jag har haft i skolan (i gymnasiet och tidigare universitetskurser) så har jag alltid kunna skjuta ifrån mig allt när fredagen har anlänt. Fredagarna har alltid varit frizonen (om det inte varit två dagar till tentan möjligtvis). Men nu går det inte längre. Även fast jag redan tidigare bestämt mig för att inte plugga idag, eftersom jag faktiskt pluggat någonting varje dag i två-tre veckor (med undantag för några bakisdagar) så sitter jag med en konstant ångest som säger att jag borde plugga. Att det inte är okej att slösa bort "ledig" tid på att göra ingenting.

Så vad gjorde jag? Jo, klart att jag lyssnade på ångesten och gjorde duggan två gånger och nu har jag suttit och repeterat muskler och ben på latin. Men nu ger jag upp. Borde egentligen rita hjärnans alla delar och lära mig dem. Men nej. Vill i n t e. Det lustiga är att jag satt och pluggade hos en kompis hela dagen igår, vi hann inte med hjärnans delar så vi sköt upp det till helgen. När jag kom hem på kvällen (efter att ha fikat till sjutiden) kunde jag inte göra annat än att sätta mig och börja med att rita upp hjärnstammen. Trots att jag var sjukt trött och ville gå och kolla på tv. DÅ vet man att man har blivit pluggskadad. Är så rädd att jag i den stund jag publicerar det här inlägget kommer ta upp böckerna och börja rita storhjärnan och lillhjärnan. Ska försöka fighta det. Måste!