Divide et impera

Här sitter jag och lyssnar på Eminem. Känner mig konstig. Vet inte riktigt varför jag lyssnar på honom. Började lite på skämt. Och nu har det utvecklats till någon sorts vana. En dålig vana. Eller? Skulle jag passa som Wigger?

Genom mitt Eminem-lyssnande läser jag bloggar. De flesta tar upp ämnet Michael Jackson. Och jag känner lite skuld för att jag inte har kollat på något av de minnesprogram som har gått på tv. Såg en snutt av minnesceremonin på tv4 igår. Och en bit av någon konsert när jag skulle sova. Det har varit lite av ett aktivt val, ändå. För allt känns som ett jävla hyckleri. Helt plötsligt är alla die hard Michael Jackson-fans. Refererar till honom som MJ. Det är det töntigaste jag har hört. Och då tänker jag att säkert 50% av de här inbitna fansen kallade honom för äcklig pedofil för två år sedan. De var övertygade om att han var skyldig. Men nu är han deras största idol.
Och jag vill inte hyckla. För jag ville att han skulle fällas för brotten för några år sedan. Och jag tänker inte sitta och säga att jag älskar honom och att jag ser allt gott i människor. För det gör man ju inte.
Men det är tråkigt att han är död. Det är alltid tråkigt när någon dör.