Divide et impera

Önskar så väldigt mycket att dygnet hade lite fler timmar. Hur jag än gör så känns det som att timmarna bara försvinner. Gick upp sex imorse och trodde att jag skulle dö. Inte på det där tramsiga sättet, utan på riktigt. Orkade knappt stå upp i duschen och åt en mjuk macka till frukost för att jag var så disträ. Jag har inte ätit annat än knäckebröd till vardagsfrukost på hundra år. Så fel med mjukt bröd. Fel bara. På vardagarna ska man ju lida litegrann. Bussen var så klart överfull imorse. Under den fyra timmar långa föreläsningen höll jag på att somna på riktigt. Det är ju lite common knowledge att jag inte kan somna någon annan gång än efter tio på kvällen, men nu var det nära. Fick shotta kafeterians äckliga kaffe för att komma på banan igen. Gick rätt bra tills världens oflyt slog mig. Skulle hem till en klassis för att plugga i Stabby. Eller bortre Luthagen kanske. Hursomhelst. De andra skulle cykla så jag tänkte ta bussen från BMC och sen 5an till Studentstaden. När jag kom ut från BMC åkte bussen precis ifrån mig. Fick vänta i tio minuter. När jag kom till centralstationen stod det att det var 20 minuter tills 5an skulle gå. Övervägde att gå till Lutis, men sen började det snöa och mina lår började tappa känseln. Så jag gick in på stationen för att köpa cigg och fördriva tiden. När jag kommer ut därifrån ser jag 5an stå vid hållplatsen. Inte alls på given tid. Småsprang dit, och den åkte framför mina ögon. En kvart till att vänta. Till slut kom jag iallafall fram. Vi pluggade från ett till sex. Kom hem vid sju-tiden. Helt utmattad. Åt alldeles för mycket pasta och mackor, trots att jag egentligen inte alls var hungrig.

Nu borde jag gå med soporna, som jag lovat. Har tänkt att gå med dem i en timme nu men inte kommit iväg. Har nämligen försökt ta igen allt jag har missat. Mitt internet har i princip legat nere de tre senaste dagarna.

Kanske ska sluta skriva nu. Soporna var det, ja. Sen ska jag nog försöka varva ner. Jag har inte ens fått min mens för att jag är så stressad. Då är man stressad. På riktigt.