Divide et impera

När jag berättade för min kusin om att jag precis börjat plugga utbrast hon
"VA?! Ska du plugga vidare?". Jag tyckte att det var en konstig och ganska uppenbar fråga.
Så klart man pluggar vidare, tänkte jag. Nu känns svaret på den frågan inte längre lika självklart.
Iallafall inte än. Någon gång måste man plugga, men jag tror inte att den tiden är nu. Iallafall inte för mig.
Om mindre än två veckor har jag tenta och under den här tiden ska jag även hinna jobba så mycket som möjligt.
Det är panikartat att plugga. Det är inte kul, bara panikartat just nu. Ska man plugga, så ska man göra det när man
är motiverad. Men jag är svag för både mitt kårleg och mitt studiebidrag på 2500 kronor. Därför tänker jag bita ihop.
Jag ska klara den här skräckkursen, och sen ska jag jobba mig rik tills jag får tillbaka motivationen.
(Läs: Om typ tre år.)