Divide et impera

Imorgon vid den här tiden sitter jag någonstans i librobäck och skriver tenta.
Vid den tanken känns det som att hela min mage vänder sig ut och in, några gånger om.
Men jag tror att jag kan klara det, jag gör faktiskt det. Jag vägrar att känna mig misslyckad.

Äh, det där var en dålig lögn. Jag är inte alls positiv idag. Det här är en helvetesdag.
Jag vill inte gå ut. Jag vill ännu mindre gå till skolan.
Jag vill ännu mindre gå till studentbokhandeln och köpa en jävla bok för 350 kronor.
Varför är allt skit just nu?
Jag försöker skylla på mensen och hösten. Men det håller inte.
Då försöker jag skylla på skolan och jobbet. Men det håller inte heller.
Då vill jag gråta. Men det är fan inte värt det.


(Och så saknar jag Astrid. För jävla mycket.)