Hej då ångest

Det här är konstigt. Det är tillochmed sensationellt. Nästan så att jag vill nypa mig i armen
för att se om det bara är en dröm. Det är söndag, mina vänner. Och det är en söndag utan ångest.
Vilken befriande känsla. Jag kan andas ut att hosta upp mina inälvor idag. Jag kan duscha utan
att bryta ihop. Jag kan tänka på att jag borde plugga men skita i det.  Dammlagret på skrivbordet
har blivit så tjockt att jag kan gräva ner händerna i det, men jag fascineras istället för att ta fram dammtrasan.
Jag struntar tillochmed att mitt ansikte ser ut som ett söndersprängt minfält. Bryr mig inte heller om att det uppstår en tsunamivåg i huden när jag rör på mig.

Nu lyssnar vi på Cornelis och dansar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0