Väl godkänt
Satt nyss på jobbet och slösurfade. När jag hade kollat efter Blondinbella-updates mer än två gånger och facebookat mig igenom en hel gymnasieklass bestämde jag mig för att kolla om tentaresultatet hade kommit upp, för tredje gången idag. Det högg till i magen. Och jag satte faktiskt kaffet i halsen när jag såg två lysande bokstäver: VG.
Ja, jag ska väl kanske aldrig underskatta mig själv igen, såsom jag sagt många gånger förr.
Och jag lovar att inte försöka klaga när jag pluggar inför grammatiktentan nästa vecka.
Jag är helt enkelt jävligt bra. Det har jag förstått nu.
Men det känns jobbigt att skriva orden "jag är bra". Ja, nästintill motbjudande. Jag älskar jantelagen.
Jag vill att folk ska vara blygsamma och alltid förbereda sig på det värsta.
Jag tycker mer om när folk berättar om sin misär än när de berättar om hur allt går vägen.
Fram med blygsamheten gott folk!
Jag lovar härmed att aldrig lita på min förmåga, någonsin.
JAG SUGER!
(Visst är det mycket härligare så?)
Ja, jag ska väl kanske aldrig underskatta mig själv igen, såsom jag sagt många gånger förr.
Och jag lovar att inte försöka klaga när jag pluggar inför grammatiktentan nästa vecka.
Jag är helt enkelt jävligt bra. Det har jag förstått nu.
Men det känns jobbigt att skriva orden "jag är bra". Ja, nästintill motbjudande. Jag älskar jantelagen.
Jag vill att folk ska vara blygsamma och alltid förbereda sig på det värsta.
Jag tycker mer om när folk berättar om sin misär än när de berättar om hur allt går vägen.
Fram med blygsamheten gott folk!
Jag lovar härmed att aldrig lita på min förmåga, någonsin.
JAG SUGER!
(Visst är det mycket härligare så?)
Kommentarer
Trackback
