Divide et impera

Det pratas ju om att man aldrig ska sätta upp "förbud" mot sig själv. Då snackar vi förbud á la "jag får inte dricka på en månad" eller "jag får inte äta choklad på en vecka" etc etc. Och jag är numera ett livs levande exempel på att påståendet är sant. Man ska inte sätta upp förbud. Jag är fan förbudet förkroppsligat.
Igår morse hade jag nämligen en cigarett kvar och jävligt ont i halsen. Jag rökte upp den och tänkte att det vore onödigt att röka mer för dagen, jag hade ju ändå så förbannat ont i halsen, och för det andra så borde jag sluta röka så mycket. Dagen förflöt bra och jag medger att jag hade rökt om jag hade haft några cigg, men nu hade jag inte det, och inte heller någon tillgång till några, eftersom jag spenderade hela kvällen på jobbet.
I morse när jag vaknade hade jag inga cigaretter alls. Jag panikerade över det hela från en början. Men sen kom jag på att jag faktiskt inte alls behövde röka. Men på vägen till skolan köpte jag ett paket, tänkte att jag kunde hålla mig till en cigarett idag också, bara för att. Rökte en cigg och sa till mig själv - nu är det nog. Det gick åt helvete. En blev två, och två blev tre och tre blev fyra. Jag rökte fyra cigaretter under den tid jag vanligtvis röker en.
Ni ser, så går det när man håller på med förbud. Det är bara skit alltihopa.