Divide et impera

Att briljera i ensamhet är en av mina svaga sidor.
Om jag ligger i sängen och tittar på exempelvis ett frågesportsprogram så måste
jag liksom skrika ut svaren lite halvhögt bara för att bevisa att jag kan svara rätt.
Om jag kollar på ett program sent på kvällen och inte har möjlighet att skrika ut det, så mumlar
jag det ändå lite halvhögt, bara för att bevisa. Men jag förstår det inte. Att briljera för sig själv är ju helt ofattbart dumt.
Detta händer varje kväll 23.00 när Seinfeld börjar. Den lilla reklam-vinjetten innan programmet har jag nu
lärt mig och därför måste jag varje gång hinna före reklamrösten med att säga det som ska sägas, bara för att bevisa
att jag minsann har sett den förr. Och sen är det reklam också. Då säger dom "Now, a word from our sponsors; Smooth."
Och jag hinner alltid först. Alltid.
Önskar bara att jag fick bevisa det för någon, på riktigt.

Imorgon är det grammatiktenta, så nu stänger jag av datorn.
Inget ska få distrahera mig i det här. Funderar även på att dra ut alla sladdar till tv:n
och be någon gömma dem åt mig.
Vägen till framgång kan vara hård ibland.