Divide et impera

Idag åt jag citronpasta till middag. Det var inte ett försök till nyskapande utan
pappa såg helt enkelt fel på förpackningen. Det var rätt gott. Kände mig lite
speciell när jag satt där och snurrade spaghettin på min gaffel och tänkte "här
sitter jag och äter citronpasta". Vid matbordet förde pastan in oss på ämnet nyskapande
mat och råvaror. Vi kom fram till att Uppsala ligger väldigt långt efter om man jämför med
storstäder som Stockholm och Göteborg. Vi har inte ens en riktig saluhall. Jag förstår inte
riktigt varför vi inte satsar på annan handel än klädaffärer och elektronikaffärer. Sedan berättade
pappa om sin smörgås han åt i Östermalmshallen för hundra kronor. Då ville jag inte prata om
det längre. En jävla smörgås för hundra kronor? Någon måtta får det vara.

Har suttit och klurat ett tag på något intressant att skriva om. Men det kommer inte.
Förut var jag ju Slobodan from Russia nu är jag bara Amanda från Uppsala.
Skulle kanske kunna gå som Slobodan på festen imorgon? Omväxling förnöjer.
För att citera mig själv en sen kväll på Orange (tänk dig citatet med väldigt mycket fylle-sludder
och skelande ögon), "Jag ska säga en sak. Jag är en man instängd i en kvinnokropp"
Sedan antar jag att jag pratade om CS och Turtles också. Det är ju konstigt att jag själv skapar
stereotyper och inte tillåter mig själv att gilla sådant bara för att jag är tjej.
Men sådant händer bara när jag är full. Jag lovar.
Det ligger dock inte så mycket sanning i det jag sa. Jag är en glad tjej på 18 vårar. Det vet ni ju.
Men ibland är det skönt att ha Slobodan med sig. Han är snäll.
När vi ändå pratar om Slobodan: