20.59
Tight tidsschema ikväll alltså.
Hade tänkt att jag skulle byta om till pyjamas och borsta tänderna mellan 20.50 och 21.00.
Men nej, det funkar inte ikväll alltså.
Nu får jag helt enkelt springa in i badrummet under första reklampausen i "The starter wife". En helt fullkomligt värdelös serie. Känns lite som en blandning av OC och Desperate Housewives. (Känns ju inte riktigt bra att jag dra paralleller mellan amerikanska tv-serier som någon annan jävla Jay Leno)
Imorgon blir det humordag för hela slanten. Vi har byggt scen hela dagen
och jag har fått äran att inleda. Funderar lite på att ramla när jag går på scenen.
Skulle ju vara en bra icebreaker. Men jag vet inte. Känns inte riktigt hundra alltså.
Är rädd för att publiken inte vågar skratta utan istället känner ett enormt medlidande
för mig och kör hundögon på det hela. Å andra sidan är det inte jag som ska vara rolig,
det är det Johan Ståhl som ska stå för. Jag hoppas att han är det annars kommer alla
mina förväntningar rinna som sand i ett timglas. (En liten parallell till Våra bästa år; "Like sand
through the hour glass, so are the days of our lives")
Två minuter tills "The starter wife" börjar. Måste försöka hinna byta till pyjamas åtminstone,
annars känns det inte rätt. Undrar om det är det här som psykologerna kallar för tvångstankar..
/
Hade tänkt att jag skulle byta om till pyjamas och borsta tänderna mellan 20.50 och 21.00.
Men nej, det funkar inte ikväll alltså.
Nu får jag helt enkelt springa in i badrummet under första reklampausen i "The starter wife". En helt fullkomligt värdelös serie. Känns lite som en blandning av OC och Desperate Housewives. (Känns ju inte riktigt bra att jag dra paralleller mellan amerikanska tv-serier som någon annan jävla Jay Leno)
Imorgon blir det humordag för hela slanten. Vi har byggt scen hela dagen
och jag har fått äran att inleda. Funderar lite på att ramla när jag går på scenen.
Skulle ju vara en bra icebreaker. Men jag vet inte. Känns inte riktigt hundra alltså.
Är rädd för att publiken inte vågar skratta utan istället känner ett enormt medlidande
för mig och kör hundögon på det hela. Å andra sidan är det inte jag som ska vara rolig,
det är det Johan Ståhl som ska stå för. Jag hoppas att han är det annars kommer alla
mina förväntningar rinna som sand i ett timglas. (En liten parallell till Våra bästa år; "Like sand
through the hour glass, so are the days of our lives")
Två minuter tills "The starter wife" börjar. Måste försöka hinna byta till pyjamas åtminstone,
annars känns det inte rätt. Undrar om det är det här som psykologerna kallar för tvångstankar..
/
Kommentarer
Trackback
