This loneliness aint pretty no more

Ikväll är ännu en tv-kväll fullspäckad med freak-dokumentärer.
Denna gång är det bara att välja och vraka.
Klockan åtta kan man följa en extremt överviktig killes liv.
Lite senare kan man förundras över en flicka som föddes med fyra
ben och fyra armar.
Man kan även se någon sorts hippiedokumentär om syskon som blir
kära i varandra och liknande.
Som grädde på moset så kan vi följa en psychokille som har lyckats
bryta sig loss från en spårad sekt på 60-talet.
Varför alla dessa dokumentärer? Vad hände med amerikanska komediserier
och danska dramaserier?

Nej, detta gör mig deppig helt enkelt.
Ingenting att se på tv och ingen inne på msn som jag kan prata
med. Jag är utelämnad till mitt öde.
Det är kanske lika bra att gå och lägga sig.
Dra något gammalt över sig och sådär, som vi brukar säga.
Fast jag måste ju se på dokumentären om tjejen med fyra armar
och fyra ben först. Det kan man bara inte missa.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0