Divide et impera

Just nu är jag så illamående att jag funderar på att stoppa fingrarna i halsen, kanske hela handen tillochmed.
Fast riktigt så jobbigt är det kanske inte, men jag var tvungen att ha en intresseväckande
första mening. Sanningen är dock att jag mår jävligt illa. Jag vet inte om det beror på den
hemska bakfyllan jag har drabbats av eller om det bara är dagens överkonsumerande av mat och diverse.
Kanske är det en kombination av båda delarna. Ja, det är det nog.
Men det spelar ingen roll. För gårdagen var värd alla bakfyllor i världen. Det började med mysförfest
hos Malin. Lite folköl, lite vin och lite Cuba libre (Rom och cola för oss som inte riktigt hänger med.)
Sedan bar det helt otippat av till Bistro Hijazz där vi lyckades hustla oss in för 20 kronor var, när det egentligen
kostade 70. Det som hör till det mest otippade är att det var afrikansk afton med livemusik och vi gillade läget som fan.
Kanske lite för mycket tillochmed. Vi ragglade där ifrån vid halv två och kvällen slutade faktiskt så tidigt.
Men kanske var det egentligen det bästa. Är det något jag har lärt mig så är det att man ska sluta när man är på topp.
Det gjorde vi igår, med värdigheten i behåll (tror jag).

Nu ska jag städa lite i mitt rum som för tillfället ser ut att tillhöra
en trettonåring. Blöh blöh.


See you in the moshpit (Och sådär)