Och så är vi tillbaka vid samma problem. Det problem som man alltid får dras med vi slutet av ett lov. Att försöka vända tillbaka dygnet. Jag kan inte säga att det går särskilt bra för mig. Eller det går liksom halvt bra. Jag går och lägger mig alldeles för sent men går ändå upp rätt tidigt. Vilket resulterar i att jag får alldeles för lite sömn. Vilket inte alls är särskilt smart. Men jag har då aldrig utgett mig för att vara ett geni när det gäller det här med dygnsrytm och jag har inte tänkt att försöka mig på det heller. Men ändå, det skulle vara så skönt att sova ordentligt. Men det kanske är rätt överskattat ändå. Varför sova när man kan vara vaken? Varför röka cigaretter när man injicera heroin? Varför köpa skivor när man kan ladda hem? Etc etc. Det där sistnämnda är förvisso inte en självklar fråga. Förut när jag var en cool 80-tals-satanist på fjorton vårar, ja då köpte jag skivor banne mig. Hängde på skivbörsen och var så jävla oldschool. Det var tider det. Då snackades det inte om att ladda hem. Nej då snackade vi "Tape it or leave it". Det var tider det.

Grejen med en blogg är ju lite att man ska berätta om min dag. Jag ska berätta om min kväll. Jag har varit hos Zacce och sett på Blades of Glory och någon konstig film vid namn Cube. Den sistnämnda var bara konstig och behandlade djupa frågor om humanitet. Sånt tycker jag inte om. Det blev alltför komplicerat för mig. Eller något.

Nu kom min bror in och sa "Kan du sluta skriva? Det låter för mycket". Hur har han mage? Han som sitter och pratar i något jävla headset och spelar X-box varje natt när jag ska upp till skolan. Nej, nu jävlar.

NU ÄR DET KRIG