Carbs
Dagen med stort D är här igen. Det nalkas en ny vecka och jag är så otroligt otaggad på livet. Man skulle nästa kunna kalla mig nedstämd. Bara för en dag alltså. Imorgon mår jag säkerligen bättre.
För det ter sig nämligen så att jag vaknade imorse och kände mig oerhört bedrövad av att vakna. Inte för att jag var sjukligt trött och dessutom somnat på fjärrkontrollen som givit mig ett fint märke över revbenen, utan för att jag drömde en spännande dröm precis innan jag vaknade. Drömmen började gå mot sitt slutskede och det var spännande. Alltför spännande för att jag skulle behöva vakna just då. Jag hoppas fortfarande på att jag ska kunna återvända till drömmen inatt. Det har faktiskt hänt mig en gång förut. Den första natten drömde jag att jag var på väg utomlands med ett stridsflygplan, nästa natt drömde jag att jag var utomlands och hade tappat bort min skrivmaskin. Det är för mig helt uppenbart att dessa drömmar måste ha hängt ihop. Och det är väl förargligt att man ska tappa bort sin skrivmaskin just när man åker utomlands. Det händer mig hela tiden.
Dagen har bara fyllts av en enda lång håltimme och tyskaplugg.
Och köttfärs och pasta. Massa jävla köttfärs. Hur mycket köttfärs ska man
egentligen behöva äta i sin dar?
Först någon sorts odefinierbar gratäng i skolan. Med köttfärs och sönderkokt pasta.
Dock är jag osäker på resten av ingredienserna. Det var bara som en stor massa med noll tuggmotstånd.
Sedan när jag kom var jag självklart sugen på tuggmotstånd. Jag hade nästan tänkt mig att bara äta morötter till middag. Men nej, mamma hade lagt ner sin själ i att göra köttbullar. Och makaroner.
Tyskan tar också livet av mig. Det finns så mycket ord. Jag kan inte för världen förstå hur mycket ord det egentligen finns. Som ni vet så gillar jag tyska. Men inte idag. Jag är alldeles för upptagen med att försöka få min dator att vilja samarbeta. Det vill den inte och det gör mig ännu mer frustrerad. Att min bror nyss meddelade att han beställt en ny dator som kommer imorgon gör inte det hela lättare.
Jag är bara avundsjuk, trött och full med köttfärs.
Ibland är livet bara för mycket.
För det ter sig nämligen så att jag vaknade imorse och kände mig oerhört bedrövad av att vakna. Inte för att jag var sjukligt trött och dessutom somnat på fjärrkontrollen som givit mig ett fint märke över revbenen, utan för att jag drömde en spännande dröm precis innan jag vaknade. Drömmen började gå mot sitt slutskede och det var spännande. Alltför spännande för att jag skulle behöva vakna just då. Jag hoppas fortfarande på att jag ska kunna återvända till drömmen inatt. Det har faktiskt hänt mig en gång förut. Den första natten drömde jag att jag var på väg utomlands med ett stridsflygplan, nästa natt drömde jag att jag var utomlands och hade tappat bort min skrivmaskin. Det är för mig helt uppenbart att dessa drömmar måste ha hängt ihop. Och det är väl förargligt att man ska tappa bort sin skrivmaskin just när man åker utomlands. Det händer mig hela tiden.
Dagen har bara fyllts av en enda lång håltimme och tyskaplugg.
Och köttfärs och pasta. Massa jävla köttfärs. Hur mycket köttfärs ska man
egentligen behöva äta i sin dar?
Först någon sorts odefinierbar gratäng i skolan. Med köttfärs och sönderkokt pasta.
Dock är jag osäker på resten av ingredienserna. Det var bara som en stor massa med noll tuggmotstånd.
Sedan när jag kom var jag självklart sugen på tuggmotstånd. Jag hade nästan tänkt mig att bara äta morötter till middag. Men nej, mamma hade lagt ner sin själ i att göra köttbullar. Och makaroner.
Tyskan tar också livet av mig. Det finns så mycket ord. Jag kan inte för världen förstå hur mycket ord det egentligen finns. Som ni vet så gillar jag tyska. Men inte idag. Jag är alldeles för upptagen med att försöka få min dator att vilja samarbeta. Det vill den inte och det gör mig ännu mer frustrerad. Att min bror nyss meddelade att han beställt en ny dator som kommer imorgon gör inte det hela lättare.
Jag är bara avundsjuk, trött och full med köttfärs.
Ibland är livet bara för mycket.
Kommentarer
Postat av: P
"Och det är väl förargligt att man ska tappa bort sin skrivmaskin just när man åker utomlands."
Alltså I KNOW! Visst känns det som att Gud spelar en ett spratt?
Trackback
