Privat finanskris

Jag lider av vad jag själv kallar pre-traumatisk stress (så jävla fyndigt, tycker jag). Jag har kommit på att jag inte kommer ha någonting att göra i vår. Att jag kommer bli fattig och behöva leva på mina föräldrar eller eventuellt sälja mig.
Jag hade från början planerat att jobba på sjukhuset, men det verkar inte finnas tillräckligt mycket plats för att jag ska kunna jobba fyra gånger i veckan där. Och nu försöker jag komma på någon kurs som jag kan anmäla mig till för att få studiebidrag. Men jag fattar ingenting om det här med sen anmälan. Fan.

Kollektivt självmord alternativt landsflykt, någon?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0