Divide et impera

Tänkte blogga om hur jag känner mig just nu.
Men inte ens det orkar jag. Jag känner mig apatisk och lealös.
Trots att det är sol ute.
Jag har precis städat mitt rum. Nu kan man liksom andas igen.
Känns rätt skönt ändå.

På samma sätt som jag vill lägga mig ner i sängen och dö
vill jag ut i solen och ta en cigg.
På samma sätt som jag vill låsa in mig och slippa prata med
någon vill jag träffa folk och dricka kaffe.
På samma sätt som jag vill springa längs fyrisån vill
jag åka till mormor och äta bullar.

Jävla ambivalens.

Nu ska jag röka och lyssna på In a sentimental mood.
Med Duke Ellington och John Coltrane.
Jävligt fint, ska ni veta.