Divide et impera

Idag vaknade jag klockan åtta fastän jag hade ställt klockan på elva.
Och nej, det känns inte som att jag har vunnit någon tid på jorden bara för det.
Nu är jag istället bara trött och rastlös.
Uppsåten till att jag vaknade alldeles för tidigt var:
1. Byggjobbarna här utanför är högljudda
2. Mamma äter frukost och lyssnar på Rix FM på hög volym
3. Någon hade öppnat dörren till mitt rum (?)

Men nu är det bara att gilla läget.
Jag har redan pluggat tyska. Nu väntar jag på att få äta.
Men jag får inte äta förrän vid elva för då är det lunchtid.
Man kan inte slå ihop frukosten och lunchen och äta klockan
halv tio. Då är det bara frukost. Så klockan elva smäller det alltså.

När jag tittar ut genom fönstret ilar en känsla av hat inom mig.
Ett hat för månaden april. Vi önskar varje år att april ska vara sådär
underbart och härligt. Sol och tygskor varje dag. Men vi har då förträngt
den ondskefulla sidan av april. Denna fasansfulla månad för alltid med sig
bakslag. Och nu är det inte bara lite regnigt och mulet. Nej, nu har det tillochmed
slagit till på snö.
Jag vägrar att använda min vinterjacka igen.

Nej, nu kanske jag kan välja kläder eller något. Jag har ju drygt
fyra timmar att göra av med innan jag går till skolan ändå.