Divide et impera

Det känns ungefär som att någon har vänt mig ut och in.
Allt är blottat. De vet vad jag tänker. Det finns ingenting utelämnat nu.
Det finns ingenting som är mitt eget. Något som jag kan skydda mig bakom.
Nu kommer ingenting att bli som vanligt igen.
Jag kan inte prata. Jag vill inte prata med dem. Jag vill stänga in mig i ett skal.
Varenda jävla sekund ångrar jag att jag kunde berätta något så privat.
Ynkligt.