Divide et impera

Nej, det är inte kul längre. Hur lyckas jag alltid bli mest full av alla? Hur lyckas jag alltid bli dummast av alla? Hur lyckas jag? Det är frågan jag ställer varje morgon jag vaknar efter en utekväll, efter frågan "Var är jag?". Det är också ett mysterium i sig, jag vet aldrig var jag är. Idag tvingade astrid upp mig för att bekänna saker och för att hon skulle på brunch. Jag ska till min mormor och äta till jag dör även fast det kommer bli så jävla ångest och när jag sitter där så kommer jag känna att alla mina släktingar är retards som jag bara vill skjuta eller iallafall sticka en elpistol i, men nej, vi lever i ett fredligt I-land, varför skjuta sina släktingar om man inte måste? Niggah says what? Det känns som att jag är i en annan värld och jag vet inte vad jag pratar om. Nej, jag vet faktiskt inte och jag är inte okej längre, jag behöver en rehab. Jag kan inte alltid vara fullast. Finns ens ordet fullast? Mest full låter ju inte så taggat.
Nu ska jag begå självmord genom att hänga mig och det blir kul när lampkroken inte håller och mamma hittar mig liggandes på golvet med ett brev i handen. Jag älskar att vara överviktig.
puz